Intervjuad i samband av filmen 'All Fun and Games' [Vertical Entertainment]
Bildrättigheter, Press.
När var det som du faktiskt insåg att du ville bli till en skådespelerska?
– Från en väldigt ung ålder ville jag jobba i filmbranschen som regis-sör. Att göra film har alltid varit en dröm och passion för mig och jag uppmuntrades av min pappa. Då jag var ett litet barn så brukade han säga åt mig att, "Sydney, en dag kommer du att vara en filmregissör!"
Min mamma brukade hjälpa mig att ansöka om mentorskap för film-branschen och tog med mig till aktiviteter utanför skolan som invol-verade film skapande. Det var egentligen inte förrän jag gick mitt fö-rsta år på universitet som jag började utforska att bli skådespelerska ... jag hade några otroliga professorer och mentorer, som då verklig-en pushade mig till att överväga att göra det. En av mina proffesorer ordnade till och med min första provspelning åt mig. Efter det börj-ade jag skådespela i kortfilmer och gå på lokala filmfestivaler i Man-itoba. Jag förälskade mig och visste att det var nåt jag var menad för.
Att hitta en bra roll i en höstack är väl som man säger med nålar svårt. Men detta är ett undantag, då det är exakt det du gör med 'All Fun and Games'. Vad vart det som fick dig att vilja vara med och "leka" i denna?
– Jag är ett enormt skräckfan. Jag älskar att se på och arbeta med sk-räck-filmer. Det är mina favorit slag av projekt att ta mig an. När jag läste manuset kunde jag verkligen specifikt visualisera mig själv spe-la rollen som Pilar. Jag gillade verkligen konceptet kring att bli jagad i kontexten av barndomslekar, och filmer med just andebesvärjelser får mig alltid att rysa till. Jag skulle säga att min övergripande kärlek och passion för skräck är det som verkligen fick mig att vilja det här.
Insatserna är alltid otroligt höga i skräckfilmer, och det är det jag äl-skar mest med dem. Och när man spelar in en pushar man verkligen kroppen till gränserna som att skrika i timmar i sträck vilket kan va-ra extremt utmattande men resultatet man får så är otroligt givande.
Det finns ingen bättre känsla än när någon kommer fram till mig ef-ter att regissören ropat "Cut!" och de säger "Syd, dina skrik skrämm-er livet ur mig". Låter hemskt, men det betyder att jag gjort mitt jobb.
Du är den sociala Pilar. Även om hon inte biter innan man frågar henne, är hon en person som tar det hon vill ha och konfronterar saker direkt. Må det vara kärleksintressen eller farorna hon möter. Hur såg du Pilar?
– Jag älskar den här frågan. Speciellt då Pilar förmodligen är en utav mina favorit-karaktärer av de jag haft turen att spela. Efter att ha fått läsa provspelningsmaterialet för 'All Fun and Games' så beskrevs Pil-ar som en person som föddes vild, en självbeskriven fri själ och även ett barn av privilegium. På grund av den här beskrivningen visste jag att hon var den sorts av tjej som får vad hon vill ha, då hon vill ha det ... hon fruktar inte konsekvenser, och är därför inte rädd att säga vad hon tycker. Jag hade en koppling till den här karaktären eftersom jag också är någon som inte är rädd för att säga vad jag har i tankarna & jag är otroligt egensinnig och min arbetsmoral är något jag är grymt stolt över. Jag tog med denna envisheten i mitt arbete omkring Pilar.
Och det var det som verkligen hjälpte mig att förbli grundad i henne.
När jag fick spela Pilar var det även min största roll hittills, så jag var otroligt nervös men att hålla fast vid delar av mig själv medan jag för -beredde mig för rollen hjälpte mig verkligen, att hålla fokuset uppe, så även som för att känna att jag hade ett själv-förtroende i mig själv.
Hela denna upplevelsen av att väcka den karaktären till liv är en som jag aldrig kommer att glömma av. Speciellt av att jobba med så begå-vade och erfarna skådespelare. De var väldigt stöttande och omtänk-samma. Och regissörerna, Ari och Eren, var också riktiga mästare på filmningen och gjorde hela upplevelsen så trevlig för alla inblandade.
Med allt det här i åtanke, investerade jag hela mig i Pilar-karaktären.
Och jag är verkligen tacksam för att jag fick möjligheten, att göra det.
'All Fun and Games' tar tillbaka en skräck ända från 1600-talets Salem, då några vänner upptäcker en kniv som släpper lös en demon som tvin-gar dem alla att spela några spel för att överleva. Som den skräckfilms-entuasist du är, vilka gamla skräckhistorier fick dig att tappa popcorn?
– Filmen som jag kommer att tänka på är 'When a Stranger Calls'. Jag vet att originalet är från 1979 men jag såg specifikt 2006-års-remake om och om igen. Det är en historia om en gymnasietjej som är tvun-gen att sitta barnvakt åt två barn. En psykopatisk mördare terrorise-rar henne genom hotfulla telefonsamtal, det mest ikoniska dialogen ur den filmen är nog, "Vi spårade samtalet, det kommer inifrån hus-et". Jag tror att anledningen till att jag graviterades mot att se filmen så ofta när jag var yngre var för att jag ursprungligen hade hört den-na historien som en sägen... jag tror att den då heter 'The Babysitter and the Man Upstairs', och det är en "urban legend" från 1960-talet...
Jag har även en speciell kärlek för de tidiga 2000 tals slasher-filmer-na som kom där i början. Jag måste säga att 'Scream'-filmerna är mi-na favorit-filmer genom alla tider. Mitt ultimata mål är att bli rollsatt i en av de kommande 'Scream' filmerna. Det är det som är drömmen.
Skulle verkligen älska att äntligen få vara "final girl" i en skräckfilm...
Precis som Neve Campbell's Sydney Prescott.
Varför gillar du skräck så pass. Vad är det som du dras och lockas till?
– Jag har alltid älskat skräckfilmer. Jag tror att jag älskar adrenalinet som de ger mig. Jag älskar fjärilarna det får mig att känna då jag blir skrämd och rädd, och även lättnaden man känner efter att filmen är över och lamporna tänds igen. Som jag sa innan älskar jag att agera i skräck-filmer eftersom insatserna alltid är så otroligt höga. Man sp-ringer för sitt liv, skriker timmar i sträck, gömmer sig i höbalar. Allt det är extremt utmattande och dränerande, men till sist belönande.
Att få se allt det arbetet som man gör komma till liv på film... och att få se hur andra blir påverkade och känner sig nervösa eller rädda är så tillfredsställande, och det får mig att känna mig stolt över arbetet.
Det arbetet som jag har lagt ner i det projektet.
Den här filmen kommer ifrån det kreativa teamet som även producera-de 'Extraction och 'Marvel's Avengers' filmerna, bröderna Russo och Ari Costa. Fint. Du har också en roll med i nästa film ifrån 'Freaky' gänget?
– Jag är verkligen väldigt exalterad över att alla ska få se 'Time Cut'... då den kommer ut. Det var ett så roligt projekt att arbeta på, med en fantastisk besättning och en massa fantastiska skådespelare. Jag fick arbeta med några av mina närmaste vänner på den filmen... så jag är grymt stolt över den. Detta kommer att vara en rolig en utan tvekan!
Du tillbringade bland annat sommaren med att filma Hallmark jul-film. För nån som jag själv som hatar när någon ens nämner julen före Dece-mber låter det fortfarande som skräck. Är detta din nästa filmrelease?
– Lika mycket som en jul i Juli definitivt skulle kunna vara handling-en i en skräckfilm för de flesta, så älskar jag verkligen julen, så att få arbeta på julfilmer på sommaren kom med så mycket glädje för mig. 'Under the Christmas Sky' har redan kommit ut på Hallmark Chann-el, så snälla se den... det är en feelgood-film med utmärkta skådisar.
Jag är även med i en annan jul-film som heter 'Holiday Hotline'. Den kom ut lite senare men är ute nu också. Även fast skräck och genre-filmer är mitt huvud-fokus för min karriär, så är möjligheter så som att vara med i festliga julfilmer alltid givande och kul, att vara del av.
När jag hade skådespelaren Brice Anthony Heller som gäst och pratade om 'You're Killing Me' så avslöjade han att de var så dåliga på beer pong att det till slut krävdes en hel del filmmagi för att kunna gå vidare, och göra klart den scenen. Hur skulle ni i 'All Fun and Games' stå er mot de?
– Jag skulle nog definitivt säga att film magin hjälpte oss att se bättre ut på beer pong än vad vi faktiskt var... och så klart de få gångerna då vi faktiskt fick ner bollen i koppen spelade kameran inte in oss så de storartade ögonblicken dokumenterades ju faktiskt inte. Jag menar...
vi var definitivt inte sämst på det men vi spelade ute på natten, i kyl-an. Marken var isig och det låg fortfarande lite snö ute i en av de kal-laste provinserna i Kanada, Manitoba. Med allt det i åtanke är det ett mirakel att vi fick ner någon som helst boll i de kopparna! Jag tror att den roligaste filmmagin var scenen där Kolton och jag hällde i oss öl.
Jag hade aldrig halsat en öl innan, så givetvis blev första gången som jag fick göra det under inspelningen av en långfilm. De riggade detta så att ölen skulle pysa upp när vi öppnade upp den, och vi blev choc-kade över hur mycket som kom exploderande ut, ur den lilla burken.
Kolton och jag täcktes av den här fejk-ölen.
Han fick det värsta av det, dock. Han var genomblöt. Kolton, Matt & Keishon och jag dog helt av skratt efter det, och det blev väldigt fint!
Det är ett kärt minne, som får mig att le än.
INTERVJU DE DANIEL JOHN