STELLA SCHOLAJA

Intervjuad i samband av albumet 'Sexy, Insane & Might Ruin Your Life' [Independent]

Bildrättigheter, Press.

Jag kan definitivt säga att jag sett mindre intressanta titlar än 'Sexy, In -sane & Might Ruin Your Life', och lyckligtvis är låtarna lika uppseende-väckande. Vad gjorde detta till den rätta titeln för låtarna att vila under?

– Tack du så mycket! Jag är verkligen glad att du gillar album-titeln. I slutändan kommer det att finnas tio låtar på detta albumet, så det fin-ns 6 till aldrig tidigare hörda låtar som fortfarande kommer eran väg. Jag är väldigt exalterad över de här låtarna då jag känner att de är än-nu mer transparenta och uttrycksfulla och verkligen ger hela histori-en kontext. Ifrån det ögonblick som jag skrev 'Siren of the Night' tän-kte jag på världen som låtarna skulle existera i och karaktärerna som skulle komma till liv genom låtarna. Jag kom på album-titeln mitt på natten då jag låg i sängen och handlade kläder. Efter det föll allt på pl-ats, så väl som hela historien då låtarna kom till mig på ett ögonblick.

Det kändes nästan som att jag skrev dem alla på samma gång, för det kändes som att jag skrev ner berättelsen som om den redan hade hä-nt mig i ett tidigare liv och att jag liksom bara mindes tillbaka den nu.

'Sexy, Insane & Might Ruin Your Life' berättar historien om sirenkar-aktären som är en berömd skådespelerska och sångerska. Hon träffar en brittisk sjöman på en yachtfest som hon bjöds in till 1979 och efter -åt sker en intensiv kärlekshistoria mellan de två karaktärerna, men det blir inte ett enkelt lyckligt slut. Det är ett oändligt fram och tillba -ka som utspelar sig en lång tid och i slutändan så sträcker sig histo-rien på albumet på en tid över tjugo år. Det ställer verkligen frågorna kring om det räcker att vilja något tillräckligt mycket eller borde man släppa taget efter en viss tid, om det helt enkelt inte verkar vara men-ingen. Eller är just det vad vi inte verkar kunna uppnå fullt ut, det där som låter oss växa och bli det och dem som vi ska vara i det här livet.

Berättelsen i sig är väldigt romantisk.

Ett åttiotals influerat underland för alla som älskar ett överdramatis-kt utbrott av känslor. På samma gång är det en tragedi, och det är då tänkt att fungera som en varning. Om man inte är ärlig om vad en vill och hur man känner så kommer man att se tillbaka på alla saker som kunde ha varit och det kommer att slita itu en inuti. Det "kan kanske förstöra ditt liv" om du fäster dig mycket vid ett visst slut av din historia.

Jag har nyligen börjat se en uppfattning bland artister att låtskrivandet bör "kännas pinsamt" när det gäller vad texter kan avslöja om dem, och det kanske till och med utan att först själva inse det. En måhända udda idé, men jag antar att det kan ligga mycket sanning i det när det gäller att inte vara rädd för att ge av sig själv till låtar på ett vis som är sant?

– Jag tror absolut att den uppfattningen är giltig. Det ska kännas tra-nsparent, autentiskt och ibland till och med pinsamt. Ironiskt känn-er jag att ju mer specifik en låt är för din situation och ju mer verklig platsen du skriver från är, desto lättare är det för lyssnaren att relat-era och knyta an till musiken. Ögonblicket man börjar tänka "tänk om en viss person hör det, och de kanske blir upprörda över det jag sa i låten?", förlorar man. Låtskrivande borde handla om ens unika pers-pektiv och om ens känslor. Det är därför någon annan som hör låten som inte har en aning om vad du skriver om ändå kommer relatera.

Alla dessa känslor vi upplever som människor är till viss del univers-ella. Du kan hjälpa andra att känna sina känslor genom att förstå vad de själva ännu inte förstår. Men det enda sättet för dig att göra det är att vara ärlig mot dig själv och med din poesi. För att komma till des-sa uppenbarelser måste man ofta gå till platser som kan kännas obe-kväma för en eller till och med för någon annan.

I den meningen är jag skyldig det mesta av min healing och reflekte-rande till mitt låtskrivande. Ibland skriver jag en låt, och det är först senare som jag inser hur mycket det hjälpte mig att komma över nån viss situation. Ibland känner jag till och med att något är för smärts-amt att skriva om och att jag inte vill konfrontera det just där och då.

Det är det som är ögonblicket när jag vet att jag måste skriva om det.

Är sårbarhet alltid befriande eller kvarstår osäkerheten och självkritik?

– Jag blir otroligt självkritisk över allt förutom mitt låtskrivande. Ibl-and känner jag att låtskrivande är det enda jag faktiskt gör bra för det är helt och hållet jag. Det finns ingen distinktion mellan låtarna och vem jag är som person. Melodierna, texterna och produktionen är al-la delar av mitt autentiska jag. Jag har aldrig riktigt upplevt någon typ av rädsla då det kommer till att vara sårbar i mina låtar eftersom jag känt att det varit det enda sättet att smälta livet. Nästa singel från alb-umet kommer heta 'Lost in the Dunes' och med den känner jag fakti-skt en viss nervositet eftersom det alltid finns en risk att dina texter och ord misstolkas eller missförstås. Men, jag tror att om man känn-er sig obekväm, och om man orsakar ett visst obehag hos andra män -niskor, så finns det något verkligt med de saker man säger. I konte-xten av albumets berättelse är det ett väldigt viktigt ögonblick under sirenens resa eftersom det nu blir till en kamp mot moral. Jag känn-er att vi alla upplever det ögonblicket vid någon punkt, när man ins-er att saker och ting inte alltid är svartvita och ens känslor stämmer kanske inte längre överens med dina principer. I det fallet är det ver-kligen svårt att hålla huvudet klart och inte svaja från det rätta för en.

Hur länge har musik varit en del av ditt liv. Var du "In The disco" tidigt?

– Roligt nog så har jag aldrig varit på ett disco eller en klubb. Jag blir överväldigad bland stora skaror av människor eftersom jag inte kan sluta placera mig själv i deras skor och titta, lyssna och observera all -ting jag ser. Och ännu mer än så älskar jag tystnad. När jag skriver musik eller när jag lyssnar på musik är det väldigt medvetet, och det är då det enda jag kommer att fokusera på i den stunden. Jag blir en-kelt irriterad om massa ljud pågår runt omkring mig. Min pappa, där-emot, är en som alltid behöver nått som spelar i bakgrunden. Så det spelades alltid musik hemma och jag började sjunga och skriva låtar när jag bara var ett barn. Detta har alltid varit en del av min identitet och ett sätt för mig att kanalisera min energi, till någonting speciellt.

Detta är bara en sida av ditt artisteri då du även är sångerska i The Va-nillas, som också haft ett hektiskt år med albumsläpp. Vad skiljer mus-iken åt som du gör själv och från när du skapar tillsammans med Dani?

– Jag tycker att The Vanillas varit ett ljuvligt fint sätt att utveckla mina färdigheter utan att ha så mycket av press på mig som individ. Jag tr-or att vi verkligen pushade varandra att växa som låtskrivare och art-ister. När jag producerade The Vanillas-inspelningar ville jag inte en -dast hålla mig till mina egna standarder, utan också till standarder-na för mina kollaboratörer eller de andra artisterna som kunde vara på de låtarna. Jag känner att jag pågrund av det kunde ta mina kunsk-aper och förmågor till en ny nivå. Detta översätts nu till min egna so-lo-musik då jag tar med mig det jag har lärt mig in i det nya projektet.

Både vad gäller sångkomposition och harmonisering.

Så är det helt klart.

Du har samlat på dig en hel del följare runt om i världen med cirka 13,9 miljoner likes bara på TikTok. Vad är dina tankar om sociala medier idag. Tror du att varje artist på ett sätt måste vara en "influencer" idag med?

– Nej, jag tror inte att varje artist måste vara en influencer... men jag tror att om man gör det rätt kommer du automatiskt att påverka mä-nniskor på något sätt eftersom du får dem att känna starkt för något. Jag tror att sociala medier idag ger artister många möjligheter att va-ra självständiga och bygga något åt sig själv utan påverkan och influ-enser utifrån. Samtidigt är det riktigt svårt att hitta ett autentiskt sätt på vilket det fungerar för en eftersom man hela tiden jämför sig själv och tror att en måste återskapa vad andra gör för att vara framgångsrik.

Efter att ha varit så upptagen med både ditt solo projekt och släpp med The Vanillas, vad gör du nu i väntan på att resten av albumet kommer ut?

– Jag är definitivt alltid i kreativt läge. Att skriva musik ger mig all av den uppladdning jag behöver. Jag känner att jag är mer utmattad när jag inte skapat musik på länge än när jag lyssnar på den färdiga mas-tern av en låt. Att lyssna på något som ursprungligen bara fanns i ens egna huvud och ha sett det komma till liv på ett så verkligt och rått vis får mig alltid att vilja fortsätta berätta nya historier. Livet väntar inte riktigt på att en ska komma ikapp så jag försöker hålla mig på bollen.

Så mycket jag kan.

Tack för intervjun!

– Tack du så mycket för denna underbara intervjun och för ditt intr-esse för min musik. Jag gör gärna en till intervju när albumet komm-it den 25 Oktober!

INTERVJU DE DANIEL JOHN