Intervjuad i samband av albumet '2:22' [In House & Company]
Bildrättigheter, Press.
Åh... wow. Jag är vanligtvis inte den som har ont om ord, men ditt album har till synes fångat mig, så låt oss bara säga att jag verkligen gillar det du gör. "Åh, wow" beskriver det förvisso. Fick du fira albumreleasen väl?
– Tack du så mycket för dina vänliga ord! De betyder mycekt för mig. Jag hade möjlighet att fira min release tillsammans med ett par nära vänner från min hemstad. Inget storartat eller någonting i den stilen utan ett firande som vart mer nära. Hemtrevligare, och personligare.
Någon speciell make-up denna dagen till ära?
– Det önskar jag! Det var faktiskt en liten mini-överraskning då som mina vänner hade ordnat... så jag togs helt på bar gärning, i firandet.
Jobbade du länge för att få ihop albumet. Har detta varit med dig länge?
– Först och främst... det här albumet skulle inte ha varit möjligt utan hjälpen från In House & Company och Dante Juhkel. Det tog ungefär ett och ett halvt år att göra så ja... det har definitivt varit med mig ett tag. Den galnaste delen med det här albumet är det inte fanns någon intention att göra ett album till en början, det hände liksom på ett vis bara... och alla låtar jag hade släppt då eller jobbade på i den stunden och tillfället passade alla så bra ihop. Det var ju då som Dante och jag bestämde oss för att dela min story, och voila! '2:22' blev skapat, fött...
Är du bra på att omfamna dina egna framsteg?
– Om jag håller det etthundraprocent ärligt, nej... det är jag inte men jag håller på att lära mig att va det. Jag har vuxit upp i ett hushåll där de sökte perfektionism så jag har bara alltid vetat om det. Men på en hand så har jag kunnat erkänna mina framgångar genom att inse att perfektion inte existerar. Det är fråga om att försöka och inte ge upp.
När upptäckte du din kärlek till musiken, att du gillade att skriva låtar?
– Jag visste att musik skulle vara mitt "ride or die" och syfte i den här världen när jag gick i fjärde klass. Jag framförde mitt första solo, och i min första musikal, och kände mig på toppen av världen. Jag var då även väldigt involverad i kyrkan och kände hur det kittlade i mig hur mycket jag ville sjunga ut ifrån själen. Låtskrivandet blev mer utbrett för mig med start under mellanstadiet så kring sjunde-åttonde klass.
Vad tror du det var som drog dig åt allt detta. Tror du all din kreativitet, oavsett om det är inom musiken eller med make-up, kommer ur samma önskan om att uttrycka något till världen. Eller talar de för olika saker?
– Jag tror att det kommer ifrån samma önskan om att uttrycka något till världen vilket mina vänner är att utbilda, underhålla och även att uppmuntra andra omkring mig. Om vi alla hade chans att få kontakt och lära av varandra, tänk dig hur mycket bättre världen skulle vara.
En linje skulle antagligen kunna dras mellan musik och make-up, i hur lätt det kan bli ett sätt att dölja sitt sanna jag snarare än att framhäva och uttrycka något som är autentiskt en själv... att vara sig själv kräver mycket... och det är alltför lätt att tvivla på oss själva, när vi jämför oss själv med andra, har du alltid varit bekväm med att visa ditt riktiga jag?
– Du har väldigt introspektiva frågor, jag älskar det här! Det är aldrig bekvämt att vara sårbar och jag kämpar fortfarande mycket med det, en hel del. Det tog år för mig att riva ner några av de väggarna för att bli den jag är idag. Större delen av mitt liv använde jag både musiken och make-up som en fasad så folk inte skulle få se den sårbara sidan av mig, på grund av rädsla för att bli dömd och för en låg självkänsla.
Som jag blivit äldre har jag insett att jag är min hårdaste kritiker, och att detta är en mental och spirituell kamp mellan mig och mig själv...
Men jag inser också att sårbarheten är kraftfull och respekterad just för att den är vad det här samhället inte vet vad man ska göra av den.
Så jag känner behovet av att visa upp den.
Dante Juhkel är feature på två utav album-låtarna, men du sa också att albumet i sig inte skulle vara möjligt utan han. Hur började ni två ihop?
– Detta är alltid en så rolig och fantastisk historia. Dante var en kund på mitt gamla arbete. Vi snackade till det en dag och på något vis dök orden "producent" och "jag sjunger" upp i konversationen. Vi bytte då Instagrams. Och han kollade in några av de mini-covers jag hade där då. Ifrån den tidpunkten och fram jobbade vi med varann två gånger i veckan i hans hemmastudio. Det var ärligt talat Guds verk att vi två träffades. Att jag och Dante träffades precis då som när vi gjorde det.
Så, med albumet ute, tar du ett steg tillbaka nu för att ge ny energi till din kreativitet till när du återvänder igen. Eller är du redan i nya saker?
– Från och med nu så ja, jag tar en liten minipaus för att få ny energi i mig själv, för vad som komma skall. Jag hoppas framföra mitt album live med start under 2023. Men för stunden i alla fall, så jobbar jag på att pusha ut grymt content för att marknadsföra '2:22'... så väl som att göra några covers och mash-ups som hamnat på efterkälken, och jag älskar att vlogga, så jag hoppas kunna lägga ut mer content där med!
Jag kommer aldrig att sluta med att skapa.
INTERVJU DE DANIEL JOHN