SARA SUE VALLEE

Intervjuad i samband av låten 'Before it Ends' [Independent]


Bildrättigheter, Julie Artacho.


Ditt första kreativa utlopp sen du var så ung var som en skådespelerska så hur gick du tillväga för att hitta din röst i musik. Var musik något du hade velat göra länge eller någonting som kom till dig ganska plötsligt?

– Det är roligt eftersom när jag var väldigt ung ville jag bli sångerska, men det fanns inga sång-kurser som erbjöds, i den lilla stan som jag kommer ifrån. Min mamma skrev istället in mig i skådespelarkurser, som väckte mitt intresse för skådespeleri, och att istället ge mig efter det som en karriär. Att göra musik är fortfarande väldigt nytt för mig men det är nått jag har drömt om så länge, att det inte känns särskilt främmande. Jag försökte aldrig likna nån annan när jag skrev musik, varför var varför jag var tveksam till att göra det hoppet för jag visste inte om jag gjorde det rätt. Men på nått sätt fortsatte jag alltid skriva, att skriva ner texter i min dagbok, utforskade idéer... och jag spelade in röst-memon på min mobiltelefon, eftersom att en röst inne i mitt huvud fortsatte att säga till mig att jag en dag skulle behöva ha dem...


Skulle du säga att du närmar dig din musik på samma sätt som du som skådespelerska närmar dig en karaktär, där du berättar en historia som inte nödvändigtvis är din egen. Eller blir låtskrivande i sig personligare?

– För mig känns musik mycket mer personlig än att spela karaktärer eftersom jag skriver från personliga erfarenheter, och historier, som jag samlat på mig genom åren. Med musiken skriver jag, sjunger och komponerar om de saker som inspirerar mig just nu i mitt liv... olikt skådespel vilket mestadels är att omfamna någon annans vision. Det tar mycket manusanalysarbete och ett övergivande av det egna jaget för att berätta en historia genom linsen av en karaktär, och så skulle jag tillägga att med skådespeleri, bestämmer du typiskt inte de roller du får, mycket beror på ens typecasting, som är bortom ens kontroll.


Vad kan du säga om låten 'Before it Ends' som går ut nu. Vad är den om?

– Jag skrev denna låten under två olika kapitel av mitt liv. En del utav den skrevs i min yngre tjugoårs-ålder. När jag utforskade mina egna känslor av kärlek. Jag kommer ihåg att jag föreställde mig själv ihop med någon kille från min skådespelarskola som inte var intresserad av mig, han hade inget intresse för mig, och efter att han hade flyttat tillbaka till Kalifornien kontaktade han mig igen några år senare, och jag blev alldeles känslomässigt förvirrad. Då jag bara hade glimtar av låten nedskriven när det var dags att göra EP-skivan skrev jag resten av låten genom att istället föreställa mig hur min nuvarande relation, som jag har nu, istället gick genom kaos över långdistanskatastrofer.


Hur kommer du fira releasen av låten?

– Tyvärr är jag för närvarande inskriven heltid på universitet, så jag kommer förmodligen inte ha tid till att fira som sig bör. Men när väl terminen är över så kommer jag att åka iväg till Europa i tre veckor... och där kommer jag att fira som en galning, kan knappt vänta på det!


Kanske var det mer så med din första singel än med denna, men jag kan föreställa mig att det blir en del fjärilar i magen som du hoppar in i nått nytt. Skulle du säga att du känt dig lite mer orolig kring att släppa iväg din musik än du skulle ha varit inför ett skådisprojekt som kommer ut?

– Det är en annan form utav ängslan... men jag skulle säga att jag lätt blir orolig över det mesta i mitt liv, så jag skulle inte specifikt då säga att det rör att släppa min musik. Jag förväntade mig aldrig ens att nu kunna göra musik i detta skedet av mitt liv... så bara det faktumet att jag gör det räcker för mig. Jag älskar att få positiv feedback, så klart... men jag gjorde det här först för mig själv så jag stressar inte alls över streamingsiffrorna eller videoklippsvyer. Inte alla kommer ju att gilla vad jag gjort och jag är helt cool med det. Jag älskar det som jag gör...


Och det är allt som betyder någonting.


Du nämnde att det var "dags för att göra en EP skiva", när kommer den?

– Ja faktiskt så kommer jag att släppa min första EP-skiva i mitten av December i år. Jag är väldigt exalterad och rädd men på ett bra sätt... eftersom detta är första gången jag släpper musik använder jag detta som en chans att lära mig och informera min nästa musikaliska grej. Mitt nästa musikprojekt. Jag har lärt mig så mycket om varje steg av processen, speciellt hur en gör bättre och starkare låtar i framtiden.


Tror du att alla dina passioner, skådespeleriet, skrivandet, musiken, att producera och regissera, kan vara nåt som nu kommer att kunna flätas samman till ett i och med att du har ett till storymedium i musikvideor?

– Jag hoppas så. Mina främsta passioner är att skådespela samt att få göra musik, men att få ytterligare kunskaper inom att producera och att skriva och regissera, som jag gör då jag läser ett film-produktions program nu, hjälper definitivt till med affärs-sidan av en konstnärlig karriär. Jag vill inte behöva förlita mig på, eller vara beroende av, nån annan för att få mina egna idéer att komma till liv. Så jag gör det som krävs för att få det att hända. Jag känner mig mycket mera självsäker som en historieberättare nu eftersom att jag har fler utlopp att leka i.


Efter att att ha gjort din teaterdebut, för några år sen nu. Vad gör dig så passionerad med allting du gör fortfarande, som du fortsätter att sträva efter nya sätt att uttrycka dig växer sig kärleken till det bara starkare?

– När jag var elva år gammal... så skrev min mamma som sagt in mig skådespelarskola som heter Mode e Arto i min stad. Jag lärde mig då grunderna av skådespelande innan jag flyttade till New York i två år, för att få ordentlig träning. Det var då jag insåg att jag inte kunde nåt om skådespel. Just de två åren var så formativa och förmodligen dom bästa åren i mitt liv, jag lärde mig så mycket om hantverket jag älskar men också om mig själv... av den anledningen att en persons unikhet är så nära sammanflätad med tolkningen av en roll, tråkar skådespel aldrig ut mig eller låtskrivande då jag alltid växer som en människa...


Vilket utan tvekan påverkar mitt jobb på annorlunda vis.


Jag känner mig i dag mer självsäker, känslig, närvarande och mycket mera uppmärksam till andra... än då när jag först började på den här konstnärliga resan. Jag flyter nuförtiden med strömmen, snarare än emot den, och det känns så mycket mer naturligt för mig.


INTERVJU DE DANIEL JOHN