Intervjuad i samband av filmen 'Motion Detected' [Freestyle Digital Media]
Bildrättigheter, Press.
Skriven och regisserad av Sam Roseme och Justin Gallagher så är denna filmen en historia om en traumatiserad kvinna som snart finner sig själv vara i fara igen i sitt eget hem. Vad tänkte du när du först läste manus?
– Jag tänkte, "det här är ett bra manus!" Jag ville vara en del av denna här berättelsen. Jag ville dyka in i min karaktär Eva, eftersom att hon hade så mycket liv. Hon är en så rik karaktär. Justin och Sam var bå-da fantastiska att jobba med. Och att bygga upp min karaktär kändes som ett stort ansvar för mig. För att själv kunna uthärda det som Eva skulle behöva göra, behövde jag hitta en plats för sanning för att sen kunna berätta hennes historia och leverera vad min karaktär gick ig-enom inte bara externt utan även internt. Jag gjorde en djupdykning, ner i hennes psyke, och blev så förvånad över vad jag fann där inuti...
Jag är glad att det översatts bra till filmen!
Det är en intressant roll med många nyanser, och du är fantastisk i den. Hon är nån som inte ska förstå det som pågår runt henne, det finns inga riktiga svar för henne. Hur gick du till väga för att hitta sanningen i nå-gon som Eva som själv ifrågasätter vad hennes verklighet egentligen är?
– Tack, jag hade tur nog att jobba med fantastiska skådespelare, reg-issörer och en underbar besättning, så vi gjorde alla vår del av att sk-apa den här berättelsen, tillsammans... vilket fungerade så underbart bra. Min kreativa process för Eva var en delikat en. Att skapa hennes backgrundshistoria och gå in i min egen känslovärld för att knyta en kontakt till hennes. Hon är en sån kraft... och en överlevare. Jag ville försäkra mig om att det här var vad objektivet fångade. Hon har varit med om en så förödande och hemsk upplevelse och, på samma gång, känns det som att hon kämpar för att få det validerat, utan att falla in i fällan av att för det spela offret. Hon letar efter upprättelse, medans alla de här kaotiska och övernaturliga händelserna händer runtomk-ring henne. Hon tror att hon håller på att tappa greppet om verklig-heten... men hon är också självmedveten nog att lita på sin intuition.
Så hon finner sig återigen i den här situationen där hon kämpar för sitt liv. Jag har medkänsla och empati för Eva.
Och att bygga henne var en unik upplevelse...
Eva försöker få en nystart genom att börja om sitt liv någon annanstans, någonting som du får göra med varje ny roll... hur är det för dig. Har du en speciell metod eller är det en ny upplevelse med varje roll du spelar?
– Fantastisk fråga. Jag tenderar att luta mig mot metodskådespeleri, eller naturalism, som en del av min hybridteknik. Som skådespelare, när du är i rollen lär du dig någonting om livet, världen och upptäck-er nya lager av din karaktär varje dag. Det är en process som för mig involverar fler-dimensionell perception. Så jag kan inte bara säga att min teknik är en endaste sak. Det är en uppfinningsrik blandning av många olika saker som kommer ur att utforska karaktärens sanning.
Använder du egna personliga erfarenheter för att informera dina roller?
– Ja. Jag använder mig utav mina egna personliga erfarenheter för att skapa en karaktär och som en skådespelare söker man ständigt efter nya upplevelser, för att komma på vad det innebär att vara människa i denna här tiden... att skådespela är en djupt personlig upplevelse...
En som kräver en hälsosam mängd sårbarhet.
I år har det gått tio år sedan din roll i den mexikanska filmen 'Workers'. En film som även visades på Stockholms internationella filmfestival det året. Tiden går. Hur ser du tillbaka på din start som skådespelerska nu?
– Har det redan gått tio år?! Nåväl, ja... tiden går fort när man jobbar sig fram ifrån grunden och upp. Det har varit en resa, en som jag sj- älv inte skulle vilja ändra på personligen. Jag skulle ta mig an den på nytt igen. Den här vägen har låst upp nya nivåer av djup i mig och på så många olika sätt. Jag erkänner det att det ibland har varit svårt att hålla kursen, men belöningarna, när man väl får dem, är så tillfreds-ställande. För tio år sedan gjorde jag roller som bara hade en replik, och nu tio år senare, spelar jag huvudrollen i de filmer som hela tid-en varit drömmen, att få kliva in i roller som Eva i 'Motion Detected'.
Jag är väldigt tacksam.
Vad tror du att det var som fick dig att börja skådespela?
– Jag trodde, länge, att skådespeleriet hade hittat sin väg till mig när jag var tolv år... det här är något som jag har pratat om i andra inter-vjuer. Men när jag tänker tillbaka var det tidigare. Jag förälskade mig i Spielbergs filmer. Det magiska med att se en film som 'Indiana Jon-es' eller 'Jurassic Park' var det som väckte upp mig inför möjligheten att bli en del av den här industrin. Jag är ett stort fan av musik. Detta är alltid något som går in i min kreativa process när jag utvecklar en karaktär, att höra fantastisk vacker originalmusik i filmer är en ors-ak till varför jag förälskade mig i filmer... Spielbergs filmer hade det.
Han gjorde det vackert.
Är det samma än idag. Vad ger skådespeleri till dig idag?
– Att skådespela är, för mig, ett rum för att andas. Det är den platsen jag går till för att konsultera med mitt högre jag... och en högre kraft. Det är en spirituell och frigörande release för mig att bli investerad i en roll. Skådespeleriet är bränsle, så var det för tjugo år sen, och det fortsätter det vara nu. Nåt som jag även har lärt mig på vägen är ock-så att "Den dag du planterar fröet är inte den dagen du äter frukten".
Vilket jag får påminna mig själv om ofta, förmodligen varannan dag.
Det är en lång resa... en där du upptäcker underbara saker på vägen.
Skådespel är mitt Ithaca.
INTERVJU DE DANIEL JOHN