Intervjuad i samband av filmen 'Summoners' [Unquiet Films]
Bildrättigheter, Press.
Du kastade väl inga besvärjelser för att få den här rollen i 'Summoners'?
– Jag hörde först talas om 'Summoners' från en utav manusförfattar-na tillika producenten Christine Nyland, i Maj 2021. Jag hade då delt-agit under en läsning av ett annat filmmanus via The Shelter, en kre-ativ inkubationsplats för manusförfattare med huvudkontoret i New York City. Christine Nyland och Terence Krey från Unquiet Films ha-de bjudits in som gästtalare för att hålla i en Q&A om indiefilmskap-ande efter läsningen. Och tursamt för mig bad Christine mig stanna kvar efteråt och hon nådde sen ut till mig via email några veckor se-nare och bad mig spela in ett self-tape för rollen som Alana. Jag fick ett helt manus med scener att provspela med, som en gåva, och gest av förtroende! Och jag blev omedelbart tagen av möjligheten att spe-la en modern nutida häxa med ett uråldrigt problem... för jag har tr-ots allt sprungit runt och kastat besvärjelser i skogen sen jag var nio.
Du gör ett så mångfacetterat framträdande i rollen som Alana. Även in-om filmens surrealistiska kontext så skildrar du din karaktär på ett vis som gör att en verkligen ser henne. Man förstår att hon känslo-mässigt håller på att äta upp sig själv ifrån insidan ut. Men samtidigt som du in-te alls håller tillbaka skildrar du det utan att vara för på näsan om det?
– Jag kände mig nära till Alana vid första läsningen. Jag tog Alana för hur hon var skriven. Hon längtade efter att känna kontakt och för att ha det lite för kul... jag närmade mig henne i samtal med filmskapar-na såväl som i privat manusanalys. Det var viktigt att allt karakärsar-bete jag gjorde för Alana tjänade den historia vi försökte berätta i att det inte finns någon genväg genom sorg. Inte ens med magi. Och det viktigaste för mig var att se till att Alanas relation med Jess var tydlig och djup. Christine gjorde detta enkelt för mig med det berg av rese-arch hon gjort innan jag ens kommit med i bilden. Med hennes hjälp fördjupade jag mig i olika häxläror... jag läste och lärde mig de besv-ärjelser vi kastar i filmen... jag skrev för hand ner Alanas besvärjelse som vi lindade in i garn runt ljuset i scenen med kallelesebesvärjels-en. Och jag såg så klart om 'Practical Magic' före vi började att filma.
Händer det att ditt karaktärsarbete nånsin stannar kvar med dig efter?
– Vissa karaktärer lämnar ett märke efter sig. De sätt som de kan dr-öja sig kvar varierar baserat på min erfarenhet före, under och efter en produktion. Om jag gör mitt jobb rätt, och fullt ut lever under de fiktiva omständigheterna medan vi spelar in, så kan jag tänka karak-tärens tankar. Det här stretchar min hjärna och ökar min förmåga & kapacitet för empati, det här är en av de största gåvorna av mitt jobb.
I 'Summoners' kommer det förflutna upp till ytan igen när tonårsvänsk-apen mellan Alana och Jess återuppväcks. Jess spelas av samma Christ-ine Nyland som skrivit och producerat. Bra att ha henne nära till hand?
– Hur bra? Det allra bästa. Förutom att vara en fantastisk skådespel-erska är Christine en kreativ person som inspirerar, hon är en tydlig kommunikatör av hennes vision, samtidigt som hon bibehåller flexi-biliteten som behövs och krävs för kolloboration. Jag kände mig som en uppskattad del av teamet, inte bara anlitad för att säga replikerna.
Att jag inte bara var där för att säga replikerna rätt.
Vad var din introduktion till teater-konsten. När tog du dina första steg som ledde till det här livet som en skådespelerska på scenen och i film?
– Det finns många sätt att svara på denna frågan. Min första introdu-ktion till teater var förmodligen att se filmatiseringen av 'Oklahoma' från 1955 då jag var 6 år gammal. Första gången jag uppträdde på sc-en av egen vilja var strax efter, tio år gammal, i min mellanstadiepr-oduktion av 'Annie Get Your Gun'! Min familj hade nyligen flyttat till Chicago och jag provspelade för vad jag tänkte mig var den "näst-st-örsta rollen"... då jag tänkte att det var ett strategiskt smart drag. Jag landade den rollen och lärde mig att det verkligen inte finns nån an-nan bransch som show business. Film, visade det sig, skulle vara ett helt annat äventyr och jag övervägde det inte på allvar förrän jag var runt nitton år. Jag antog att det skulle vara en del av min karriär som skådespelare men jag började få ett egen-intresse för det under min utbildning på NYU, då jag mötte filmskapare som var intresserade av att vara en del av och forma kultur. Jag hade alltid tyckt om film och tv, ända sedan 'Oklahoma'-filmen ifrån 1955! Men jag hade en mycket mindre praktisk idé om hur det gjordes... och den första gången som jag såg mig själv på film, efter att ha tagit mig igenom illamåendet av en ny form av självmedvetenhet tänkte jag, "Hur använder jag det jag redan vet, för att också bli bra på den här versionen av att uppträda?"
Svaret, som med de mesta av saker, var att öva mer.
Skräckgenren har mer än en gång visat kvinnofientliga tendenser, men samtidigt, har det alltid varit en genre där skådespelerskor har kunnat finna värdefullt arbete. Inte minst då det kommit till kvinnor i huvudro-ller. Må du acceptera eller utmana det, är det en genre du vill stanna i?
– Du gör rätt i att notera de misogynistiska tendenserna i skräckfilm även om jag skulle tillägga att dessa tendenser kan finnas i alla genr-er... skräck förstärker mest det uppenbara... vilket jag tänker gör det svårare att ignorera. Med det sagt hoppas jag kunna fortsätta jobba i skräckens värld. Gemenskapen är stödjande, och så sammansvetsad.
Skräck- och thrillerfilm har varit några av mina favorit-inspelningar att jobba på. Ironiskt nog är jag väldigt rädd av mig! Men när jag job-bar med ett omtänksamt och hårt arbetande team är jag så säker jag kan vara. Förresten anlitade jag Terence Krey, våran regissör, för att göra cinemagrafin och redigeringen för min första egen-producera-de kortfilm nånsin, 'Tape', som kommer ha premiär under New York City Horror Film Festival i December. Så ja... jag skulle vilja stanna...
Tack för denna fina lilla intervjun!
– Tack för denna här möjligheten, det är spännande och smickrande att du sett vår film, och jag tyckte om att fundera på frågorna som du ställde till mig. Förövrigt ser det ut som att 'Summoners' kommer att släppas för alla i början av 2024!
Exalterande!
INTERVJU DE DANIEL JOHN