Intervjuad i samband av låten 'Love Myself' [Almost Royal]
Bildrättigheter, Press.
Lite ironiskt började du året allt annat än 'Slowly'. Du har släppt massa?
– Det har jag! Det har varit så roligt att ha så många låtar planerade i förväg. Jag har verkligen kunnat vara konsistent genom hela 2022 för att se till att jag har kontinuerliga releaser under 2023. 'Slowly' skrev jag år 2021 så jag har väntat ett tag på att släppa dessa så jag är super exalterad över att den låten blev min första release för detta här året.
Tar du dig tid att verkligen njuta innan du hoppar över till nästa låt. Det är ofta lätt hänt att ha sina ögon på horisonten, och missa att fira nuet?
– Ärligt talat en bra poäng, jag försöker att njuta av var och en av låt- arna... ibland är det svårt eftersom att jag börjar marknadsföra nästa låt direkt efter, men det är alltid så roligt att släppa varje låt och göra det visuella och planeringen för varje nytt släpp att jag inte har något emot att fokusera på flera låtar samtidigt.
Jag tror att jag har bemästrat den här förmågan mer för varje ny låt.
'Love Myself' är en PG-13 version av en av dina tidigare låtar, 'Fuck Mys- elf'. Vad var det som ursprungligen inspirerade dig att skriva den låten?
– Jag skrev 'Fuck Myself' för några år sedan, före jag kom ut som gay, och den handlade om den sista killen som jag dejtade. Jag kände mig så trött på hans själviskhet och hur många cis-heteromän det är som inte anstränger sig för att lära sig om den kvinnliga kroppen, alls. Så, även om 'Fuck Myself' har en mer explicit historia bakom sig, kanali-serar 'Love Myself' samma av den energin, där du inte behöver vänta på att nån annan ska ge dig det som du vill ha. Du kan göra det själv.
Du har några tidiga stora spår av Sverige, men din största framgång får sägas kommit igenom att du lämnade. Du har alltid haft talang som kan ses på flera kilometers avstånd, men sen du flyttade till L.A. har musik-en verkligen skjutit i höjden. Vart det i Los Angeles du hittade din röst?
– Så gulligt... tack! Jag tyckte verkligen om att växa som en ung artist i Sverige. Och tack vare X-Factor och människorna som jag arbetade med i den svenska industrin fick jag verkligen ett försprång, men jag håller definitivt med dig om att L.A formade mig till den artist jag är.
Hur var det för dig när du först flyttade ditåt?
– Jag var inte rädd överhuvudtaget för att flytta dit själv, för jag visste att det skulle betyda så mycket för den personen jag är och skulle bli. Det har verkligen varit en resa, det har inte alls varit enkelt, speciellt inte att vara borta från familj och vänner och jag har ofta känt att jag inte har folk i mitt hörn här. Men jag har hittat mig själv dem senaste åren, och jag tror inte att jag skulle vara där jag är nu om jag stannat.
Om jag hade stannat kvar hemma i Sverige.
Att vara så mitt i det som man är i L.A., eller "Hollywood" som vi svensk-ar ju skulle beskriva hela Kalifornien, innebär även att man alltid står i strålkastarljuset av branschen. Man får aldrig en riktig andnings-paus?
– Det var en utmaning när jag först flyttade hit. Jag kände hela tiden att jag alltid behövde vara på flera ställen samtidigt för att inte missa något eller "komma ikapp", men jag känner inte så längre. Det tanke-sättet kommer få en att bli galen. I slutet av dan... så kommer jag inte missa några möjligheter. För om jag gör det så är de inte avsedda för mig. Dessutom, där jag bor är väldigt nära naturen så jag är inte mitt i galenskapen som jag brukade vara, det hjälper mig att hålla mig kv- ar på jorden en hel del. Älskar att ta med mig mina djur ut på prom-enad och jag älskar att vara hemma, jag håller mig sund på det sättet.
Underhållningsbranschen, överallt, klappar sig ofta på sin egen rygg för hur inkluderande och jämlik den blivit. Även om det så klart fortfarande inte är fallet. Vare sig det var under din tid i Sverige eller när du kom ut i L.A. fann du att den välkomnade den du är och lyssnade på vad du vill?
– Jag håller med om att den inte alls är jämlik och det suger, tack och lov är vi sakta på väg dit. Mina första år i L.A. var tuffa då jag inte alls kände att jag togs på allvar. Jag blev mer än en handfull av gånger ut-nyttjad av män i branschen som såg mig som ung och naiv, eftersom jag inte kunde landet eller språket så bra. Tyvärr är ryktet om att fr-amgångsrika män i underhållnings-branschen kommer försöka ligga med unga kvinnliga artister väldigt sant och det är en läskig bransch att vara i. Så efter ett tag av att ha känt mig besviken och orespekter-ad efter varje möte eller session så bestämde jag mig bara för att gö-ra saker själv och mest omge mig med kvinnliga- eller queerskapare.
De får mig att känna mig värdefull och trygg.
Din pappa är även han bra på ljud som den ljudtekniker som han är. Kan en anta att du växte upp med mycket musik runt dig. Tack vare honom?
– Min pappa hade tveklöst ett inflytande på mig, och det var han som lärde mig ProTools och hur jag kunde spela in mig själv som en elva-åring. Jag älskade att få komma till tv-kanalen med honom, och att få se alla studiorna där och se honom göra ljuddesign... och han lät mig spela in mina egna låtar när jag var sju eller åtta år, så jag visste red-an då att mitt mål var att bli till en skivartist...
När jag var runt tolv år började jag ta sånglektioner, och det var när jag kände mig ännu mer säker på att sång var det enda jag ville göra.
Det var det enda jag verkligen ville göra i livet.
'Love Myself' kommer exakt ett år efter originalet. Vilket var en låt som kändes som en ny era för dig. Vad är det som du vill med musik just nu?
– Ja, jag älskar att det är exakt ett år... det var inte ens planerat! Men jag älskar att det hände på det här sättet. Det var faktiskt min mana-ger som sa åt mig att göra en icke-explicit version för många gånger när jag försökte marknadsföra låten blev den bannad på grund av att den var så explicit, haha. Efter releasen för ett år sedan så känner jag definitivt att jag har satt min prägel på den artist jag är och historien jag berättar. Jag har aldrig varit en lågmäld eller blyg person. Jag har alltid väldigt tydligt sagt vad jag har i tankarna.
Och ibland så har folk tyckt att min ärlighet har gjort de obekväma...
Men det är den jag är och speciellt nu efter att ha kommit ut som gay känner jag att jag inte är i några kedjor, längre.
Jag försöker inte längre anpassa mig till vad människor har förväntat sig av mig. Mitt ändamål som en låtskrivare och som artist är att va-ra helt ärlig hur ärligt och fult eller vackert det än må vara. Eftersom att jag vet att det kan hjälpa andra också, och ge styrka åt människor.
INTERVJU DE DANIEL JOHN