MACKENZIE MAUGHAN

Intervjuad i samband av låten 'Kiss & Tell' [Independent]

Bildrättigheter, Press.

Vad handlar 'Kiss & Tell' om, vilka intima detaljer kan du avslöja om den?

– 'Kiss & Tell' är en elektrifierande catchig låt, som jag tror att vi alla kan relatera till. Den är inspirerad av mina egna erfarenheter med ex som gör processen av att gå vidare mycket svårare än vad den behöv- er vara. Låten berör den frustrerande verkligheten med uppbrott un- der de sociala mediernas tidsålder, när man försöker läka men ens ex fortsätter dyka upp i ens flöde och delar historier om sitt "fantastiska" liv efter uppbrottet. När en partner och jag går skilda vägar försöker jag alltid önska dem det bästa, även om de inte har behandlat mig på det sättet. Men vissa människor tar det som en inbjudan att rubba in det i ansiktet på en och visa hur mycket bättre de klarar sig utan dig, bara för att jag önskar dig det bästa betyder det inte att jag vill se och höra hur mycket "bättre" du har det!

Jag kommer inte att säga för mycket, men låt oss bara säga att 'Kiss & Tell' framhäver den relaterbara ilskan och bitterheten av att se ett ex posta mer än någonsin tidigare om hur dem festar med vänner, eller umgås med en tjej som de svor bara var en vän. Den överkompensat- ionen får en att undra om de verkligen är glada, eller om de bara för- söker få ens uppmärksamhet. När de börjar agera på det viset kan en inte låta bli att antingen vilja skrika eller skratta åt deras försök att gö -ra en avundsjuk. Detta var energin som inspirerade låttexten, "I know I said I wished you the best, but it doesn't mean you need to throw it in my face that you're happy now". Så klart... en normal person skulle nog bara blockera dem, men istället så skrev jag en låt om det, haha!

Det är också en låt som fått ett helt annat sound än din tidigare musik, medan kärnan av en rörande ballad fortfarande är intakt låttextmässigt, så är den ett mycket mer energisk och kraftfull punch musikaliskt sett?

– 'Kiss & Tell' började som en mjuk akustisk ballad, vilket är där som jag känner mig mest bekväm, så att förvandla denna till en mer ener- gisk poprock-hymn var ett enormt stort steg utanför min komfortzon. Jag delade demot med min vän och medartist Pretty Havoc, som spec- ialiserat sig på pop-punk och rock. Efter att ha hört den skickade han tillbaka ett utdrag med en mycket mer upptempo och kraftfull känsla.

Från den första lyssningen visste jag att det här var nått speciellt och även om det var en stor avvikelse från de mer själfulla låtarna i Adele- stil som jag har släppt tidigare, kände jag direkt att jag ville ha Pretty Havoc som min producent för att hjälpa till att få liv i detta nya sound.

Av alla låtar jag skrivit hade 'Kiss & Tell' störst potential att experimen -tera med och fullt ut dyka in i min pop-era. Jag älskade hur den utv- ecklades och det slutliga resultatet är något jag verkligen är stolt över!

Vilken betydelse har det för dig att kunna kapsla in dina känslor i låtar?

– För mig är låtskrivande som att föra dagbok, det är ett sätt att släppa alla dessa överväldigande tankar och känslor och formulera om de på ett kreativt och symboliskt sätt. Det är otroligt katartiskt. Precis som att skriva i en dagbok, även om ingen annan någonsin skulle höra låt- en, så är bara handlingen att skriva helande och terapeutisk i sig själv.

Jag skulle inte säga att låtskrivande nödvändigtvis låter mig att släppa taget, men det hjälper mig att bättre förstå, uttrycka och utforska hur jag känner. Som en stor övertänkare som bär sitt hjärta på ärmen har jag märkt att genom att sätta penna mot papper och förvandla tankar och känslor till låtexter verkligen kan hjälpa till att minska oväsendet i mitt huvud och få mig att känna mig mera jordad, fri, och i kontroll.

Du har framfört originallåtar mycket längre än de här par singlarna hitt-ils talar om, och tidigast av allt verkar du ha intagit scenen med att upp-träda i en West End-musikal. Var det på den scenen det började för dig?

– Min passion för att sjunga, låtskrivande och uppträda tändes vid en väldigt ung ålder. Mina föräldrar gillar att skämta om att jag sjöng inn -an jag kunde prata och dansade innan jag kunde gå! Några av de tid- igaste och käraste minnena är av att uppträda för familj och vänner i vårt vardagsrum när jag bara var fyra år gammal. Jag brukade till och med låtsas som att jag provspelade för American Idol, med min pappa, morsa och bröder som fick spela rollerna som domarna Simon Cow- ell, Paula Abdul och Randy Jackson. De ögonblicken var så roliga och väckte verkligen gnistan för min kärlek till att uppträda. Jag växte upp i Singapore, där det inte fanns så många möjligheter att uppträda som det finns på platser som Melbourne. Så, då är jag hörde att West End- produktionen av 'Annie' höll provspelningar för de föräldralösa roller -na, blev jag bortom uppspelt. 'Annie' har alltid varit en av mina favo- rit-musikaler och chansen att få uppträda i den kändes som en dröm.

Vid tolv års ålder provspelade jag, och valdes ut att uppträda tillsamm -ans med West End-besättningen, vilket än i dag är en av de mest till -fredsställande upplevelserna jag haft nöjet att vara en del av. Det här satte verkligen scenen för allt som kom efter. Det väckte verkligen min kärlek till scenen och gav en känsla av vad jag ville göra resten av livet.

Har det någon gång känts obekvämt att vara mer av dig själv eller mind-re av en "karaktär" när du står på scen, eller har det alltid varit naturligt för dig att också visa så mycket av dig själv som du gör med din musik?

– Kommen från en musikteaterbakgrund har jag alltid känt mig mer tillfreds med att uppträda som en karaktär, där det finns ett visst lag -er av separation mellan mig och uppträdandet. Att dela med mig av min musik, å andra sidan, är ett helt annat bollspel eftersom jag lägg -er ut så mycket av mig själv där, sårbarheter, känslor och allt. Det är lite otäckt att öppna upp sig på det här sättet då mina låtar känns som personliga dagboksanteckningar. Med det sagt så har jag upptäckt att jag verkligen känner mig mest som "mig själv" då jag sjunger och upp- träder. Det är som att en lampknapp sätts på när jag står uppe på sc-enen, och när jag kommit igenom den första låten har de flesta av mi -na nerver smält bort. Ju mer jag uppträder och ju mer jag får kontakt med människorna som stödjer min musik, desto mer självsäker och bekväm blir jag i att dela med mig av mitt sanna jag. Jag är väldigt tur -sam som har en sån otrolig liten fanbase som hejar på mig och upp- muntrar mig att fortsätta växa och tänja på mina gränser som artist.

Du har lite vägledning från ingen mindre än Amanda Colliver som får sä -gas ha viss erfarenhet av att hjälpa sjungande skådespelare, som Hugh Jackman eller Nicole Kidman, innan dig. Hur har din tid med henne varit?

– Jag har den största respekt och beundran för Amanda Colliver. Hon har haft en djupgående påverkan på min röst utveckling, hon hjälpte mig att upptäcka min bröströst, och uppmuntrade mig att omfamna mitt vibrato, två aspekter av min röst som har blivit några av mina st- arkaste och mest omtyckta särdrag. Det som gör Amandas mentorsk- ap så speciellt är att hon inte bara undervisar i teknik, hon bemyndig- ar en att verkligen äga sitt sound. När jag började jobba med henne så var jag bara en sjuåring som ville bli sångerska, och innan dess hade hon främst undervisat vuxna med branscherfarenhet. Så för henne att se potentialen i mig och ta sig på mig som sin student var en sån ära.

Amanda är otroligt dedikerad till att hjälpa sina studenter nå sin fulla potential. Jag tror genuint att utan hennes vägledning skulle jag inte ha utvecklat den röststyrka eller det självförtroende jag har i dag. Jag är djupt tacksam för allt hon har gjort för mig, och jag kommer alltid att bära hennes lektioner med mig.

Sjungandes, låtskrivandes, skådespelandes, så väl som modellande, med allt du har gjort och är på väg att göra, vad är några möjligheter och mil -stolpar som du känner har varit de mest speciella för dig så här långt?

– Ett av de stoltaste ögonblicken i min karriär hittills var att vinna ut- märkelserna för Top Vocalist och Top Artist under ett talang showcase i USA. Att bli erkänd internationellt bland tusentals begåvade artister inför min familj och mina vänner var otroligt belönande och bekräfta- de min passion för det jag gör. Detta året bar också med sig några sp- ännande möjligheter. Jag hade äran att få uppträda för Ralph Lauren, vilket var ett underbart uppträdande att vara del av. Jag fick också ch- ansen att agera i en musikvideo för den kända producenten och DJ:n Riton och Jimi the Kwen, för deras låt 'Feels Good'. Till råga på det så kommer jag att uppträda inför min största publik hittills på h20 NYE- festen, precis under Melbournes ikoniska fyrverkeri. Ett perfekt sätt att avsluta året. Då jag ser framåt är jag otroligt uppspelt för vad som kommer under 2025. Jag är stolt över att kunna annonsera att jag kom -mer att uppträda på Australian Open och jag planerar en lanserings fest för att fira releasen av 'Kiss & Tell'.

Det finns också några spännande skådespelar-, sång- och låtskrivar- projekt på gång som det arbetas på som jag inte kan dela med mig av ännu, men jag har en bra känsla av att min växande fanbase kommer att älska vad som kommer nu härnäst!

Tack för den här väldigt fina intervjun!

– Tack du så mycket. Jag är så hedrad över att få vara en del av detta!

INTERVJU DE DANIEL JOHN