LEX INDIKA

Intervjuad i samband av låten 'Anything But Me' [Independent]

Bildrättigheter, Press.

Hur tidigt i livet hade dina popstjärnetendenser redan börjat att visa sig?

– Super tidigt. Jag började sjunga så fort jag kunde prata. Jag började att gå på teaterklasser då jag var fem och jag skrev mina tre första lå-tar när jag var sju år gammal. Mina föräldrar var själva inte musiker, men musiken har alltid hela tiden funnits runtomkring mig så att sj-unga och att skriva har varit en del utav hela mitt liv, verkar det som.

Jag skulle tänka mig att det ändå sett olika faser allteftersom. Vad sk-ulle du anse vara uppkomsten till artisten du nu är och visionen du har?

– Jag skulle säga att det är först nu som det har börjat kännas vettigt men jag är också beredd på att det aldrig helt och hållet kommer att kännas rätt. Som människa går man igenom förändringar men man vet aldrig när eller hur de här förändringarna kommer att förverkli-gas. Att vara artist är ungefär samma sak. Den artist jag är nu är det säkraste jag har varit kring vad mina nästa steg är, det är en fantast-isk prestation i sig självt, men du vet helt enkelt aldrig var livet tar dig.

Vad för syfte, i din själ, ditt hjärta, och ditt sinne, håller musik för dig?

– Även fast jag hade mycket scenskräck när jag var liten, tror jag att mycket av meningen bakom att jag ville göra musik var för att jag då skulle kunna dela låtar med människor uppifrån scen. Ingenting sl- år att dela en låt personligen. Och att kunna se att ens musik berör.

Att kunna se att den berör andra personer på ett känslomässigt plan.

Går den andemeningen igen lika mycket i själva skrivandet för dig. Är det lika viktigt att kunna studsa saker med och mot andra låtskrivare?

– Älskar den här frågan! Utmaningen är att finna en balans emellan mig själv och andra. Jag har alltid varit någon som för det mesta hå-ller mig för mig själv, särskilt då jag skriver och producerar. Samtid-igt har jag behövt jobba hårt för att kunna fokusera på min inre röst och filtrera bort andras åsikter. Med detta sagt så är samarbete nått så nödvändigt och något som det inte pratas om tillräckligt i musik-en. Att vara i ett rum med andra kreativa och arbeta på samma sak är så vackert. Oavsett om det är för en musikvideo, att skriva en låt ell-er komma på ett beat är det ingen skam över att vilja eller att behöva andra kreativa människor som kan hjälpa en att förbättra ens vision.

Hade du någon med dig när du gjorde den här låten?

– Jag skrev och producerade 'Anything But Me' helt själv på ungefär en timme. Jag är en amatör-producent, så jag hade den sparad som "random idea" under en lång tid och trodde verkligen genuint länge inte att den någon gång skulle få se dagens ljus. Personer på TiKTok började älska låt-demot och inom samma vecka fick jag en ny kom-pis som visade sig vara en begåvad producent och mixer. Jag älska-de din fråga om att samarbeta, för den här låten är ett bevis på sam-arbete, om jag aldrig träffat min vän skulle denna låten inte släppts.

Så vad var det som inspirerade 'Anything But Me' för dig. Det är en låt som, tycker jag nog att man får säga, sänder ut ganska olika signaler?

– Den handlar om att ge efter för att träffa någon som man måhän-da inte borde. Jag tror att det är många människor som kan relatera till att träffa någon och veta att de inte är en riktig match, men attr-aktionen fanns ändå där. Jag skrev den här låten utifrån prospektiv- et av att känna mig fri och som om jag kunde vara allt annat än mig själv i den stunden. Trots att jag visste att den här personen inte ch-eckade av alla mina boxar romantiskt sett fanns där ändå en essens av att det var roligt... och jag tycker att tillfälliga möten som sådana borde ses på som lätthjärtade och inte förlöjligas, särskilt för tjejer.

Så det här är min form av anthem kring det.

Sedan din debut med 'Cotton Candy' så har du i stort sett släppt en låt varje år. Kommer vi behöva vänta ytterligare ett år nu på din nästa låt?

– Jag är så glad över att kunna säga att jag har mycket mera på gång 2024, och mycket tidigare än folk kanske tror!

INTERVJU DE DANIEL JOHN