Intervjuad i samband av EP-skivan 'Cinnamon' [Groover Obsessions]
Bildrättigheter, Press.
Skrivet med en uppenbar passion för pop, så leker du med både melodi-er och låttexter. Det finns en sån lekfullhet på denna EP:n. En som bara kan existera när man älskar det man gör. Någon release kvarstår väl än men vad är det som låtarna hittills handlar om. Vad är EP skivans tema?
– Jag är så glad att du gillade EP:n. Var och en av låtarna har sin egen betydelse, men det finns ett övergripande tema, av hedonism. Första låten 'Dionysus' handlar i grunden om att vara kär, men i en överdri-ven form... att se på någon som en gud och placera dem på en piede-stal. En besatthet. Jag tog en paus från utelivet ett litet tag och då jag började gå ut igen utvecklade jag en läskig, parasocial förälskelse på en mikrokänd DJ. Jag pratade dock aldrig med honom eller egentlig-en bara en gång, då jag var tvungen till det. I efterhand så tror jag att jag bara imponerades och inspirerades av hans förmåga att promota sig själv, sina fester, och hans musik. Det handlade väl egentligen in-te alls så mycket om honom så mycket som min önskan att själv vara som honom. Så förälskelsen försvann även om jag fortfarande beun-drar hans arbete. I 'Dionysus' låten blandar jag mina erfarenheter av att gå på fester som hans och andras, som på något sätt både var gla- morösa men ändå trashiga... med referenser till en av mina favoriter bland Grekiska-tragedier, Dionysus 'Bacchae'. Kändisskap, och fand-om fascinerar mig och Dionysus är den ursprungliga "arketypen" för båda. Så låten handlar om att festa, men den handlar då även om att längta efter uppmärksamhet, om att vilja sola sig i nåns kändisskap...
om att vilja det så mycket att man lägger sig ner framför dem för det.
Den andra låten, 'Cinnamon', som också är titeln på EP:n, är en slags homage till Lana Del Reys 'A&W'. Den handlar om besatthet, som jag soundmässigt imiterar genom upprepade textrader och överlappan-de sångspår. 'Weeknight' är den mest uppenbara låten om hedonism som handlar om hur utmattande nattlivet kan vara, men hur vi ändå alla fortfarande fortsätter ge oss ut natt efter natt, i en oändlig cykel.
Det är också en låt om något annat än en kille, äntligen!
'Sweet Bitter' är senaste singeln från EP:n-skivan. Detta är en låt om att åtrå kärlek och intimitet från någon som är "förbjuden". Ibland så förvandlar lust oss till de värsta versionerna av oss själva och jag har gjort många saker som jag inte är stolt över, i jakten på sex... till och med då jag har varit med någon i ett förhållande. Jag var ganska ung på den tiden. 'Demons' är den sista låten som kommer att släppas fr-ån EP-skivan. Jag släpper den på nyårsafton. För ungefär två år sed-an blev jag på något sätt involverad med en heroinmissbrukare. Det var många människor i mitt liv som då slutade prata med mig efter-som att jag fortsatte att träffa honom. Han gick bort kort efter att vi hade gjort slut. Jag skrev faktiskt det första utkastet till 'Demons' då han fortfarande levde. Han absolut hatade texten av uppenbara skäl.
Det var ursprungligen en poplåt i upptempo, men nu är det en ball-ad. 'Demons' är den sista låten på EP:n eftersom den agerar som ett klimax för det här projektet, när sex, kärlek, droger, när de sakerna som ger njutning används i sånt överflöd att de blivit giftiga, farliga och till och med dödliga. Jag kommer ihåg att jag såg på en intervju med honom som en vän la upp på hennes Instagram efter hans bort -gång. Det var för ett skolprojekt. Hon frågar honom, "Vad är din st-örsta ånger?" Han svarar, "Förmodligen att göra det jag älskar mest".
Producerat av Tyler Culbreath och MK Ultra. Hur började ni samarbeta?
– Tyler och jag gick i high-school tillsammans... men han visste inte vem jag var då. Jag nådde ut till honom för ungefär ett år sedan med ett DM och vi började att arbeta ihop. Han producerade 'Dionysus' & ett kul fakta är att jag spelar bas, på den låten. 'Cinnamon' producer-ades av både Tyler och jag. Jag gjorde det ursprungliga beatet i Logic och tog sedan med det till Tyler. Han spelade in min sång, och mixa-de och mastrade spåret. 'Weeknight' producerades av MK Ultra, som är en Brooklyn-baserad rappare, sångare och producent. Han har ju även en kort vers under bryggan på låten. Han och jag träffades först genom en gemensam vän och han erbjöd sig att prodda låtar för mig.
En har bara en första EP. Det är inte vilken "weeknight" som helst att sl-äppa ett sånt här projekt. Och bör firas ordentligt. Blev det någon fest?
– Jag försöker alltid att få till releasefester för mina singlar när det är möjligt. Speciellt eftersom jag även jobbar vid sidan av som en klubb promotor. Jag var faktiskt värd och uppträdde på klubben Butterfly, i Soho nu i slutet av November där jag firade releasen av 'Sweet Bitter'.
Även om du nu är en absolut pop-prinssesa, som ger banger, efter bang-er, är du också en tränad skådespelerska. Det var en stor del av ditt liv?
– Ja, jag gick på NYU Tisch School of the Art for Drama. Detta är någ-ot jag älskar att göra men jag prioriterar musiken just nu. Kanske åt-erkommer jag till det nån gång. De pjäser jag studerade när jag stud-erade där har verkligen informerat mitt låtskrivande. Skådespeleriet var dock inte det första kreativa utloppet som jag hade. Det var bild-konst... det tappade jag däremot intresset för redan i mellan-stadiet.
Så nu skämtar jag ibland att jag ritar som en begåvad tioåring.
Musikmässigt gjorde du bara din "officiella" debut förra året men vi har ju fått många demo drops mycket längre än så. När kom pop in i bilden?
– Jag började först med låtskrivande i åttan för ett skolprojekt. Andra låten som jag någonsin skrev användes faktiskt i ett avsnitt av serien 'Dance Moms'. I avsnitt 28 av femte säsongen. I high school introduc-erades jag till Fiona Apples diskografi och hennes låttexter lärde mig vikten av ärlighet och att låtskrivande kan och bör ses på som en fri-görelse. Före jag upptäckte henne var mina texter oseriösa, vad som än dök upp i huvudet och lät coolt. Nu skriver jag istället med avsikt.
Och jag drar ut ur mina egna och personliga livs-erfarenheter.
Är du lika fokuserad på att skådespela än eller är det bara musiken nu?
– All min energi går in i musiken och i fest-promotion. Jag skulle väl potentiellt också kunna tänka mig att börja skriva egna teater pjäser.
Även fast de är vitt olika på de flesta sätt skulle du säga att alla de här olika kreativa uttrycken du har på vissa sätt också kan flätas samman?
– Verkligen. Jag studerade konsthistoria på college, och jag skulle sä-ga att det har influerat min musik mer än någonting annat, alla tren-der eller konstnärliga rörelser drivs inte bara av det nuvarande soci-ala och politiska klimatet som omger dem, utan även av de alla de tr-ender och rörelser som kom före dem. Det har jag alltid i åtanke när jag gör musik... jag vill att min konst ska vara av tiden då den görs så att nån historiskt sett en dag kan reflektera över min musik och vara lite som, "Åh, ja, det här är så 2020-talet". Det är därför jag har börjat ge mig in på elektronisk musik, för jag tror att det är det som är inn-ovativt och efterfrågat just nu, vem vet om det ännu kommer vara så om ett decennium. Jag går normalt inte in i en karaktär för låtar mer än genom undertryckta aspekter i mig själv. Åtminstone inte just nu.
Men en dag vill jag skapa någonting liknande Marinas 'Electra Heart'.
Du har redan övertygat en tuggummi-pop älskare att "cinnamonpop" är framtiden. Jag kan inte få nog av detta. Din musik är oemotståndlig. Nu då sista låten på EP-skivan stundar, vad vänder kreativt för dig just nu?
– Tack du! Jag är glad att du är ett sånt fan. Jag arbetar på många nya låtar, också inkluderat ett helt album som produceras av Junius Karr.
INTERVJU DE DANIEL JOHN