Intervjuad i samband av filmen 'Dangerous Game: The Legacy Murders' [Paramount]
Bildrättigheter, Press.
I 'Dangerous Game: The Legacy Murders' tar en familjesammankomst på en öde ö en plötslig Cluedoisk vändning... eller är det 'Knives Out' folket hänvisar till mer nuförtiden... när de blir inlåsta och tvingas leka en lek av dödlig "whodunit". Filmen tar verkligen en vändning efter den andra?
– Jag hade inte en chans att läsa igenom hela manuset innan jag blev rollsatt och när jag senare väl blev klar med min första genomläsning av det skrattade jag för jag hade inte insett hur hemskt det skulle bli.
Den utmaningen var spännande.
Det var om någonting ett hus. Var det ett faktiskt hus på en faktiskt ö?
– Det var ett faktiskt hus och en faktiskt ö men med massor av film-magier däremellan. Vi använde mestadels den stora herrgården för exteriör-bilderna och filmade sen i flera områden runt i Vancouver.
Hur var den första dagen i filmen?
– Min första dag på inspelningen var vild. Eftersom att vi då filmade både min karaktärs första scen i filmen så väl som hennes sista scen.
Så, min första dag på inspelningen tog jag en båttur...
Och blev sönder-riven av hundar.
Hur känner du dig vanligtvis kvällen före den första dagen av filmning?
– Jag brukade känna mig nervös förut... men nu känner jag mig bara upprymd och tacksam för möjligheten att kunna göra vad jag älskar.
Nåt fangirlande från dig vad gäller att skådespela ihop med Jon Voight?
– Jag visste inte om att han var knuten till projektet förrän vi sprang in i varandra på produktionskontoret. Han var väldigt snäll mot mig. Det slutade med att vi satt pratade en timme om yogin Paramahansa Yogananda... innan han insisterade på att han skulle leda mig säkert tillbaka till min bil. Han fick mig att känna mig som en jämlik redan från början, så jag kände aldrig något av den där fangirling-energin. Oavsett hans politiska åsikter, är han en man som respekterar hant-verket av skådespeleri och han gjorde det väldigt kul att göra filmen.
Tara verkar vara den mest sansade av alla. Måhända för att hon kommer in i familjen utifrån. Det verkar inte vara den bästa dynamiken i den här familjen till att börja med. Om jag vore Tara skulle jag nog ta båten och åka tillbaka redan efter det där första mötet de har. Hur såg du henne?
– Tara gjorde allt som hon kunde för att hålla sig lugn och prioritera sin säkerhet. Låt oss säga att valet att vända sig bort ifrån båten inte var av hennes godhet. Tyvärr blev hon del av en skruvad familjeaffär.
Du verkar ha haft en ganska så atletisk uppväxt, du tävlade till och med i flera år som en "all-star cheerleader". Den uthålligheten måste komma väl till pass som när du gör några av dina mer fysiska scener för filmen?
– Allt skådespeleri kräver fysisk och mental uthållighet, i varierande grader, men för en skräckfilm som den här, så var min atletiska bak-grund definitivt en tillgång för mig, för denna här rollen var både ett mentalt och ett känslomässigt så väl som ett fysiskt maraton att göra.
Hur kom du först in i skådespeleriet. Vad tror du drog dig mot det här?
– Jag började skådespela och stå modell när jag var väldigt ung, men som jag blev äldre fokuserade jag mera på friidrott och studierna, jag gick på universitet för att studera molekylär biokemi och jag hade då planer på att bli en naturläkare. Men i alla fall som det blev, vacklade aldrig mitt behov av att fortsätta skådespela och jag flyttade sedan ut till Vancouver för att studera skådespeleriet. För mig är skådespeleri en av många olika vägar fram till självutveckling, och till självuttryck.
Och jag ser fram emot att fördjupa mitt hantverk.
Som en skådespelerska måste det väl vara fantastiskt att kunna ha den kreativa friheten i att ha olika sorters vägar att gå på, och utforska alla slags roller. Vad för andra karaktärer, och berättelser, vill du ta på dig?
– Jag ser allra mest fram emot att utforska karaktärers dualitet. Och jag hoppas kunna berätta historier om kärlek, passion... motstånds-kraft och om styrka på ett vis som både är relaterbart och autentiskt.
Och skulle vara en ära att leda en spionthrillerfilm.
INTERVJU DE DANIEL JOHN