Intervjuad i samband av filmen 'The Siege of Robin Hood' [Saban Films]
Bildrättigheter, Press.
Du tog skådespelar-kurser i high school. Var det då som du först kom in på teater och skådespel eller var det kanske till och med ännu tidigare?
– Min introduktion till teater och skådespel var igenom skolpjäserna i grundskolan, det var bara det roligaste som fanns att få leka och klä ut sig! Sedan runtomkring när jag var fjorton år anslöt jag mig till en lokal teater klass genom CPCA... Children's Performing Company Of Australia, där jag verkligen hittade "mitt folk", och som väckte upp en passion och ett uttryck, som jag aldrig hade hittat någon annanstans.
Allt det här extra "livet" jag hade inom mig fick plötsligt en plats, och jag fortsatte där tills jag var i toppen av deras klass nitton år gammal, då vid sidan om dramakurserna i high school. Och så klart var med i skolmusikalerna 'Calamity Jane' och 'Pajama Game', där jag verkligen fick smak för att göra komedi, när jag spelade Gladys. Det är nog än i dag, än till i dag, fortfarande en höjdpunkt i min skådespelar karriär!
Jag är en stolt nörd av musikteater!
Vad är det som än i dag får dig att vara passionerad för att skådespela?
– Av själviska skäl, så förblir skådespeleri ett redskap för att uttrycka och utforska mänsklighet! Jag känner att detta här är en plats där allt av mitt inre liv, och känslor, och udda konstigheter har sitt syfte. Och mera brett tror jag fullt ut att konst och media utgör mänsklighetens själ! Konsten och medier är uttryck för kultur och de formar narrativ ... för mig är film och teater lika delar eskapism och inlevelsefull livs utbildning... en upplever livet genom linsen av nån ny, och en förstår sig då på omständigheter en inte gjorde tidigare. Det är en form utav virtuell verklighet, i varje aspekt genom processen så känns det sant.
Är det skådespelandes, skrivandes, producerandes, konsumerandes!
Jag vill bara fly till fantasi-ställen!
Så finns där några särskilda drömroller, som du skulle vilja porträttera?
– Åh gud, det finns så många fantastiska roller som jag önskar att jag hade kunnat spela! Villanelle från 'Killing Eve', gud jag var som besatt av Jodie Comer för den rollen! Den rollen träffar verkligen alla hörn i skådespelarvärlden. Hon är en sexig psykopat och lönnmördare som navigerar sig kring kärlek, och besatthet, i en obefläckad klädstil och med Europa som hennes lekplats. Jag skulle också gett vad som helst för att ha fått vara med i 'Deathproof', eller 'American Hustle'... älskar filmer som får en att leva sig in i en hel värld med en stark synvinkel.
Är en sån sucker för bra art direction, vill bara vara på kul film-sets!
I häftiga kostymer!
Det var inte din allra första roll, men en roll som sågs i hela världen var den som Simone Bader i australienska serien 'Neighbours'. En serie som idag har lyft fram skådespelare ifrån Australien i, sisådär, trettiosju år?
– 'Neighbours' vart min första stora professionella roll och jag är och kommer alltid vara så tacksam för den erfarenheten! Jag provspelade allra först för en roll som skulle återkomma under flera säsonger. Då jag hade landat en audition genom skådespelar skolan jag då jobbade på. Jag var kvar bland de sista två skådespelarna.. men rollen gick till den andra kvinnan.. men efteråt fick jag istället så småningom rollen som den bekymmersamma Simone Bader, en manipulativ exflickvän till den lokala prästen.. som kommer tillbaka hem till Erinsbourough för att få tillbaks honom, hela den såpoperaupplevelsen! Jag hade sån tur. Roller som den kommer inte ens väg så ofta! Min ångest brukade gå genom taket på den tiden så jag var alltid hyperförberedd och liv- rädd för att sabba det. Men några av de snällaste människorna i hela branschen jobbar på den serien och skådespelarna var underbara att få spendera tolv timmar om dagen ihop med, och jag fick spela i hela spektrumet av att ha kul med skådespeleriet... jag fick manipulera en präst och jag fick hämndflirta, och få ha några psykopatiska utbrott...
Och ha ett stort känslomässigt avslöjande!
Då otroligt många framträdande skådespelare har börjat i den tv-serien måste en roll i den verkligen komma med en hel del "förväntningar". Att en roll i den kan kännas som att det är en chans till att faktiskt lyckas?
– Verkligen, 'Neighbours' har varit en välsignelse för så många lokala skådespelare i Australien.. det är sällsynt med att många roller dyker upp och ger så många skådespelare sin första chans! Den är en riktig träningsplats för skådespelare, takten dom arbetar i är blixtsnabb, så du måste hela tiden vara välförberedd och på toppen av din förmåga.
Det är inte så underligt eller konstigt att de personer som kommit ur serien har gått vidare till så stora roller... det är väldigt inspirerande!
I och med att 'The Siege of Robin Hood' först var tänkt att komma ut för ett par år sedan, år 2019, var det inte så långt efter rollen i 'Neighbours' som du sen tog dig an rollen som Freyda, vad drog dig till att spela hon?
– Freyda var en annan sällsynt möjlighet.. medeltida action-filmer är supersällsynta, särskilt oberoende såna! Freyda är en älskare, och en fighter... hon slåss för kärleken! Så fastän det att huvuddelen av mina fysiska förberedelser var konditionsträning och lära mig koreografin så grundlades karaktären i omsorg. Hon drivs av den kärlek som hon känner för familjen hon förlorat, och sen till sin kärlek för Robin. Jag ville heller inte "platta till hon" som en maskulin krigare utan jag ville bibehålla ett feminina flöde. Releasen för filmen pushades först ifrån år 2019 till 2020 då inspelningsschemat förlängdes vilket är standard för indies. Men sedan rörde Covid till det för oss... det saknas ett helt gäng av Robin och Freyda scener, och jag hade flera slagsmålsscener som vi bara inte kunde spela in... så arbetet var bra mycket större än vad som till slut kom med. Som ofta är fallet, av en eller annan orsak.
Jag hade med svenska skådespelerskan Carolina Carlsson som gäst. När hon var med i en av 'Dragonheart' filmerna. Och jag minns att hon sa att hon gjorde alla sina stunts och mådde lite dåligt över att hennes double bara fick sitta och göra inget efter att ha gått genom samma tid i smink och garderob som hon varje dag... gjorde du alla av dina stunts i filmen?
– Jag var definitivt inte en "fighter" när jag kom in för att göra filmen! Jag hade bara tagit någon enstaka boxningskurs men så fort jag blivit rollsatt i filmen blev det omedelbar träning! Paul Allica och hela hans team var otroligt tålmodiga och de gav så mycket. Är väldigt tacksam för att Paul tog en chans med mig! Och Paul Andreovski... som gjorde koreografin för de flesta av slagsmålen. Han var tidigare del av Jackie Chans action-team, så hans standarder är otroligt hög, vilket tjänade filmen väl! Tack vare han och fight-teamet... Lincoln Barros, John Le, Marc Natoli, Siros Niaros, och alla stuntarbetare blev jag hjälpt att nå längre än förväntat och dom var det största stödet så jag gjorde mina egna fightscener! Vi hade Nina Laevski... som också spelade Tatiana i filmen... nära till hands ifall det var nåt som jag inte kunde göra men jag är glad över att kunna rapportera att allt det var jag! Nina hade ju sin egen roll och sitt jobb, så hon hade i alla fall inte tråkigt! Men det är faktiskt anledningen till att Freyda är blond, att matcha Ninas hår.
Bara utifall att!
Det är inte alla Robin Hood vi fått se på film som har varit australienska och åldersmärkt för äldre publik. Vem av alla är din egen "favorithuva"?
– Jag är en sucker för Disneys animerade filmer! Så versionen från år 1973 står sig väldigt högt.. jag vet inte om det finns en mer ikonisk än Errol Flynn, men jag tror nog ändå att min favorit måste vara 'Prince of Thieves'. Vi kastade några vinkar till den i ett par scener, i den här filmen... så som referensen till att Robin inte tar ett bad! Och så Alan Rickman, i rollen som sheriffen utav Nottingham, är ju bara... utsökt!
*Kockskyss*
Många av de filmer som kommer ut i år är filmer som ursprungligen ska ha varit tänkta att ha premiär för ett par år sen, före pandemin. Har du kunnat vara på flera inspelningar igen efter att du gjorde klart den här?
– Industrin har kastats omkull och förändrats... åh vad jag är trött på att säga de orden... så mycket genom alla utmaningar med Covid, det är så fint att se filmer och projekt ha tagit sig genom de här ofattbara omständigheterna. Filmskapare är sannerligen den mest motstånds-kraftiga sorten av människor! Just nu håller jag på att producera min egen film, som ska spelas in senare i år... så väl som att producera en uppslukande teater-upplevelse, som baseras på 'Alice i Underlandet'.
En teaterupplevelse som vi rullar ut runtomkring Melbourne till den Australienska våren och sommaren, där jag även spelar Alice. Så jag håller mig kreativ! Jag är alltid tacksam över att få provspela, och så förhoppningsvis finns det en roll där ute i etern som jag inte vet om.
Som jag inte vet om ännu!
Jag håller er uppdaterade!
INTERVJU DE DANIEL JOHN