Intervjuad i samband av hennes modellande [New York Fashion Week]
Bildrättigheter, Press.
Hur fick du din början som en modell. Hur länge är det du har modellat?
– Så jag började delta i skönhets-tävlingar när jag gick i åttan och det var något som min mamma såg en annons för i en nagelsalong, und-er de kommande fyra åren vann jag "Miss Congeniality" och vid detta laget hade det blivit ett stående skämt inom familjen att jag hade fått en Miss Congeniality-förbannelse. Samma år vi etablerade det smek -namnet vann jag Miss Westchester Teen utnämningen och efter det gick jag vidare till Miss New York Teen USA, där jag placerade mig på topp femton av över hundra tjejer, vilket var en vansinnigt stor kom-plimang. I stort sett var det därifrån som modellandet tog fart. Mina fötter blev blöta på ett helt nytt sätt efter det. Så vad kan det ha varit?
Mer än tio år måste det nog vara, som jag har varit i denna industrin.
När började du även få de modelljobb då du hamnade framför kameran?
– Så, du vet, när det kom till att stå modell i mina första par fotogra-feringar var det så att man kunde skämmas. Mitt hår var färgat med färg från affären, jag var super-smal, det var bara cringe hela vägen. Men där och då så älskade jag det, för jag älskade bara att stå framf-ör kameran! Och därefter tog det fart. Jag kan säga att något jag ald-rig kommer att glömma är en av mina första video-inspelningar. Då jag var tvungen att få en peruk påsydd på huvudet, byta om med ba-ra en handduk mitt i Tribeca och det var nästan fyrtio grader varmt ute... och jag fick ha på mig den mest besynnerliga, bisarra outfiten.
Och det var väl coolt, för modellande handlar om att vara mångsidig.
Fanns det andra modeller du såg upp till och som inspirerade dig tidigt?
– Ärligt talat, på den tiden fanns det inte det, inte egentligen. Jag såg inte riktigt upp till några speciella modeller, eftersom jag hade turen att växa upp utan sociala medier, nånting som gjorde mycket för min egen självkänsla eftersom jag inte satt där och jämförde mig med an-dra människor. Jag menar visst jag satt och tittade på 'America's Next Top Model' och Tyra Banks med mamma och bortsett från att det var helt skriptat gillade jag att se det programmet. Nuförtiden, älskar jag personligen Bella Hadid. Jag tycker att hennes "walk" är olik alla and-ras och hon kan bära upp vilken look som helst oavsett om den då är super feminin eller helt och hållet androgen, modellande är allsidigt.
Är det sant att både din mamma och pappa brukade stå modell de med?
– Så min mamma var precis som jag. Och hon älskade alltid att prata om hennes upplevelser och förutom att stå modell skådespelade hon också i filmen 'Tjuren från Bronx' med Robert DeNiro, vilket nog vart det största hon kom att göra. Men att min pappa modellade kom som en chock för mig, jag hade länge ingen aning om att han stått modell. Men de såg båda extremt bra ut, så det lät ju vettigt att de gjorde det!
Tyvärr gick min mamma bort av cancer förra året, så mitt modellan-de hamnade på is ett bra tag eftersom jag inte hade någon energi till det. Jag var naturligtvis upprörd och utom mig själv av sorg men just nu håller jag på att komma igång igen... för det är vad hon hade velat!
En modell bär många hattar, som inte alla passar. Det kommer att finn-as dagar då modellandet inte är så lätt som du får det att se ut som må det då vara att bära alldeles för mycket kläder en solig dag eller ingen-ting alls en kall dag på stranden. Vad är det som ändå gör allt värt det?
– Det har många gånger varit fotograferingar där jag varit i temper-aturer så extrema att jag har fått lung-inflammation av att vara ute i kylan för länge eller fått värmeslag av att vara ute i solen, och tyvärr är det bara det som jobbet är. Det är galet och väldigt krävande men att sedan få se fotona av en, och det som en har skapat under de om-ständigheterna känns bara inspirerande. Ibland måste jag vakna upp tre på morgonen för en fotografering för att kunna vara där vid kl. 6.
Det är som sagt bara så som detta jobbet ser ut.
Vad är du mest stolt över hittills. Vad för upplevelse glömmer du aldrig?
– Jag måste säga det att jag under större delen av min modellkarriär mestadels har varit frilansande. Jag har bokat mina egna fotografer-ingar, jag har gjort mode-veckor, jag har gjort allt. Och det har varit mina stoltaste ögonblick. Det har varit många upp- och nedgångar... men bara att få göra detta jag älskar är en stor prestation i sig självt.
Och det är något jag aldrig kommer att glömma.
Hur skulle du beskriva din egen garderob hemma?
– Jag skulle säga att jag är väldigt minimalistisk, men lite "europeisk", chic. Jag älskar själv canvasbyxor, neutrala färger, linneskjortor. Om det är för en fotografering är det helt annorlunda. Är det för en foto-grafering älskar jag high fashion-kläder... även om jag även då älskar att fotografera väldigt minimalistiskt eller mer klassiska klädesplagg.
Alla som ger sig in i kreativa branscher, men kanske särskilt i en sådan som modeindustrin som har så erkänt höga krav, utsätter sig för myck-et. Hur ser du till att utöva självkärlek och självacceptans, som modell?
– Jag tror att det viktigaste du kan göra är att spendera tid ensam för att lära dig att älska dig själv. Jag tror inte att modellandet i sig på nåt sätt gjort mig mer självsäker, i och med att jag var ganska säker i mig själv som det var då jag började med att modella... men tyvärr kan en ibland få ta emot fel sorters uppmärksamhet som modell, och då kan det vara nice att istället kunna få positiv uppmärksamhet av sig själv.
Kreativt då, föredrar du att förverkliga nån annans vision så som de ser den eller gillar du mer att få vara delaktig och komma med egna idéer?
– Ibland älskar jag att gå till en fotografering och att allt redan är kl-art och att jag i princip bara behöver "posera"... men jag är en väldigt kreativ person, så jag älskar att planera plåtningar och sätta ihop ut-styrslar. Ibland kanske du inte gillar kläderna eller sminket man får, då en inte känner sig självsäker och så fin i det de vill att en ska bära.
Men det är bara en del av jobbet.
Är det någonstans i världen som du skulle älska att få resa till i jobbet?
– Paris... hundra procent. Jag har redan varit där så väl som i Milano, men Milano är i min åsikt verkligen överskattat. Jag kommer faktiskt göra en soloresa till Frankrike nästa år för att då uppleva hela landet.
Men ett mål är även att gå i Paris Fashion Week. Skulle va fantastiskt!
Det är kallt förstås men Sverige, då. Du är ju faktiskt delvis lite svensk?
– Ja, det är jag! Min kusin bor i Växjö nu, men varje sommar brukade vi alltid tillbringa i Karlskrona! Jag var precis där senast förra somm-aren, då vi var i Göteborg vilket jag absolut älskar! Det var min andra gång som jag har varit där, och jag skulle älska att åka till Stockholm!
INTERVJU DE DANIEL JOHN