Intervjuad i samband av Joya-låten 'It's Starting to Rain' [Future Future Records]
Bildrättigheter, Stephanie Teng.
Vad var det som fick dig att skriva den här låten. Vad är det den är om?
– 'It's Starting to Rain' är om den där processen med att släppa taget om någon. Den handlar om det avgörande ögonblicket där du.. å ena sidan.. har gett upp, men å den andra sidan ändå har insett att det är en nödvändig del av att gå vidare. Jag skrev faktiskt hela låten när jag var ute och gick med mina hundar en kväll. Naturligtvis regnade det, och jag kom precis från att ha sett det här riktigt intensiva avsnittet i 'Snowpiercer' där en av karaktärerna i serien blev skakad till sin kär-na, av den här personen som han dyrkade. Jag drog på mig en känsla av hans smärta, och ville fånga den i en låt som talar till den univer-sella upplevelsen som vi alla går igenom när våra relationer går isär.
Först av hjärtesorg, lättnad, och sen att släppa taget, trots oss själva.
Det här är en singel från din kommande debut-EP. Som blir ett sommar-släpp. Vad säger denna låten om hur resten av låtarna kommer att låta?
– Du får vänta och höra den i sin helhet! Debut EP:n kommer att he-ta 'She is Joya'. Jag försöker alltid dra ut ur personliga upplevelser för mina låtar.. att göra de specifika och ärliga och i det förhoppningsvis relaterbara. Inte för att förenkla men jag lyssnar ofta på låtar och jag känner att vissa låtar bara är menade för artisten, andra är bara me-nade för publiken, och några kanske låter som de är avsedda för alla.
Det är inte en aktiv tanke i mitt huvud att skriva för både mig och för publiken, men det är något som jag tror påverkar mig undermedvet-et. Jag skriver musik för mig, men jag skriver den även med hopp om att när andra hör den, ska det kännas som att orden och melodin lätt bara kunde ha varit för dem också. Denna EP-skivan kommer att va-ra en ärlig reflektion av de känslor jag har känt det här senaste året.
Vilket gör att det inkluderar både toppar och dalar.
Hur tidigt skrev och sjöng du redan dina låtar. Det var så tidigt det går?
– Det första framträdanden jag kommer ihåg... mest tack vare att det finns inspelat... var när jag sjöng 'My Heart Will Go On' under kalaset för min fjärde födelsedag. Den första "officiella" professionella speln-ingen jag tänker på var jag runt nio år gammal, som en del av Teresa Carpios konsert på Hong Kong Colosseum. Med det sagt, emellan de åren gick jag i musikgrupper där jag sjöng och lärde mig Disneylåtar.
Så, skulle du då säga att du växte upp med en väldigt musikalisk familj?
– Det skulle jag säga även om mina föräldrar kanske inte håller med! Min pappa brukade skriva kärlekslåtar till min mamma, och sjunga i kyrkan... även om jag aldrig har fått höra någon av de kärlekslåtarna live. Jag fortsätter uppmana dem till att dela! Då jag växte upp minns jag hur jag alltid var omgiven av musik. Jag växte upp med att lyssna och titta på videor med Disneymusik, Abba, Simon & Garfunkel, och Elton John. You name it! Jag minns distinkt att jag sjöng 'Lemon Tree' och 'Starry Starry Night' och 'Tears in Heaven'... under en och samma biltur till min mormors hus en dag, med mina föräldrar och lillsyrra.
Det finns videoklipp av stunder som jag inte ens själv kommer ihåg...
Där jag kan ses uppträda när jag var tre eller fyra år, med min pappa på skolan han undervisade i eller bara när vi var hemma, sjungandes som en del av vardan. Jag sjöng absolut fruktansvärda påhittade tex-ter om att gå på toa eller ta ett bad. Jag kände mig alltid uppmuntrad att uttrycka mig genom lekar och musik. Det är jag evigt tacksam för.
Trots din tidiga början började du inte dela med dig av din röst med oss andra förrän för tre år sen. Varför hade du inte släppt musik innan det?
– Det är faktiskt riktigt intressant att höra dig säga det! Nu tycker en att det var oundvikligt att skriva och dela min musik, men det var in-te så självklart för mig förrän 2020. Jag var alltid nöjd med att framf-öra andras musik offentligt, vare sig det var i musikaler eller med att göra covers, eller bara sjunga i människors vardagsrum. Men det var aldrig något som slog mig då, att musiken jag gillade att skriva kunde vara på den nivån. Jag har även alltid varit väldigt praktiskt lagd, inte minst i relation till hur drömmare brukar vara, och ärligt talat så har jag verkligen känt mig ganska rädd för att ta mig an musik på riktigt, då det är en utmanande, mättad, och kostsam bransch att vara inom.
Musik för mig kändes tryggare när det bara var "för skojs skull". Kn-uffen som jag fick för att släppa och distribuera min egen musik till Spotify, Apple och Tidal är mycket tack vare min partner, som upp-muntrade mig. Hon är en mer modig person! Även pandemin.. som med verklig kraft gav mig tid och utrymme, till att faktiskt göra det.
Som jag ser tillbaka på den första låten som jag släppte, och nu dem senaste... kan jag, hörbart, känna hur mycket som jag har utvecklats.
Jag hoppas att jag kommer att fortsätta att utvecklas och att lyssnare som följer med mig på resan kan känna sig trygga att utvecklas med.
Först släppte du din musik under ditt riktiga namn, men har sedan dess gett dig ut på nya äventyr som Joya, vad betydde det namnbytet för dig?
– Det var det här vackra citatet jag minns att jag läste, av C.S. Lewis, tror jag. Om hur olika människor tar fram olika sidor av oss. "I varje av mina vänner finns det något som bara någon annan av dennes vä-nner helt kan ta fram. Ensam är jag inte tillräckligt stor för att känna hela människan". Jag kände att det inte bara var sant för vänner och i relationer med andra, utan faktiskt även med mig själv. Att ha ett an-nat namn under vilket jag kan dela musik och utforska den här sidan av mig, kändes som en tillåtelse och trygghet att utforska en helt an-nan del av mig. Jag insåg det inte då, men att släppa musik som Jodie Chan förde med sig många förutfattade meningar både som jag hade om mig själv, men även som andra hade om mig. Nu när jag är Joya... känner jag att jag kan vara djärvare, endast känd av vissa som singer songwriter, en som dem förhoppningsvis älskar, och resonerar med.
På vissa sätt, känner jag att jag tar hand om mitt inre barn med detta namnet och lär känna henne bättre... och jag njuter verkligen av det!
Om den här låten bär ett budskap om att släppa taget, för att känna sig 'fri'. Vilken kraft har det för dig att släppa taget om och dela din musik?
– Att skriva och dela min musik är super-frigörande för mig, och det är nog även det närmsta jag kommer att komma tidsresor under min livstid! Oftast när jag tänker tillbaka på ett visst minne kan jag assoc-iera det med en låt jag lyssnade på den tiden. Till exempel, de där lå-tarna på bilturen jag pratade om innan, eller Bear's Den's cover utav 'Just Hold On We're Going Home' när jag var i Paris Metro... 'Hold My Heart' av Sara Bareilles på en färja till Macau efter att min första kär-lek under gymnasieåren då berättade att han redan hade en flickvän.
Det är likadant när det kommer till låtarna som jag skriver själv med ... att skriva dem kräver oftast att jag drar från väldigt specifika egna minnen, så jag kan ta mig själv tillbaka till en tid... och i det här fallet en tid då jag verkligen hade nått en vägs ände. Jag älskar att uppträda live eftersom jag verkligen kan se när någon känner vad jag även gör.
Det är ett sätt att få se där de är utan att behöva veta exakt vad det är som dem går igenom. Det låter så klyschigt, men musiken är faktiskt verkligen så kraftfull, och jag känner bara att jag har skrapat på ytan.
Är du bra på att ge dig själv beröm?
– Jag är hemsk på det, men jag jobbar aktivt med detta! Jag finner det så passande och lägligt att du ställer den här frågan.. särskilt utan att veta om det, men min låt efter denna heter 'Credit' och handlar, i pr- incip, om att ge mig själv beröm, och ta ägarskap över mina "vinster"!
Det är lite kontraintuitivt för mig...
Men det är en muskel jag håller på att lära mig att spänna.
Hur kommer du fira när du "släpper taget om" hela EP skivan i sommar?
– Jag vet inte än! Kanske kan några av läsarna här ge mig några idéer ... måhända tar jag med mig den till några olika städer och spelar live där... eller så fira med min underbara vän och producent i New York. Jag tänker att det verkligen skulle väcka liv i den här EP:n.
Och befästa faktumet att den verkligen finns ute i världen!
INTERVJU DE DANIEL JOHN