Intervjuad i samband av låten 'Låt Dom' [Linc Music]
Bildrättigheter, Press.
Vad kom den här låten ut ur?
– 'Låt Dom' kom ifrån ingenstans, känns det som. Ett kapitel i mitt liv som i mitt tycke varit avslutat en längre tid inspirerade mig då vi satt och lyssnade på de beats mina producenter suttit med, och ju mer vi lyssnade desto mer såg jag framför mig. Och kände inom mig nästan som att jag insåg där och då att, "Det här är ju mitt avslut på kapitlet".
Det är din andra låt producerad av DUNDER och den är skriven ihop med låtskrivare du haft med dig sen starten. Hur såg det ut när den blev till?
– När den här låten kom till så satt vi alla fyra i studion och lyssnade, spånade idéer och tankar och gick på magkänsla. Det som är så fant-astiskt med dessa människorna är att det känns som att våra huvud-en lever i symbios, fast med olika perspektiv på saker... if that makes sense. Vi satt där och avnjöt lite vin och kom snabbt på den större tr-åden i låten den första gången vi satt ihop... vilket kändes så coolt att få vara med om också... hur enkelt den här låten kom till, egentligen.
Hur rätt den kändes liksom!
Det är en låt fylld av attityd och energi. Känns, inte minst, passande nu till sommaren med dess "släpp taget och gå vidare"-vibes som lyfter en. Är det också vad låtskrivandet gör för dig. Tar det bort det som tynger?
– Precis så! Jag känner näst intill eufori i att få ut mina tankar, känsl-or och mitt undermedvetna i ord. Jag har så svårt att samla på tankar och idéer själv, vilket jag är så otroligt tacksam att ha Rebecca Magy-ar med mig i. Hon är en otrolig låtskrivare och det känns ibland som att hon är inuti mitt huvud, och bara drar ut de där tankarna som jag inte riktigt har vågat tänka, och ord som jag inte själv har kunnat sä-ga, hon plockar bort stenar ur min ryggsäck... om vi drar en metafor.
Vad är just en sådan där låt för dig. En som typ alltid får dig att må bra?
– Den första låten som dyker upp i mitt huvud är 'Respect'... med the one & only Aretha Franklin! Jag har ett flertal låtar jag använder mig av för att bli på ett bättre humör, men den här är absolut en topp-låt.
När kom musik först in i ditt liv. Du spelade trummor under högstadiet?
– Musik har alltid varit en central del i mitt liv. Mycket lyssnande he-mifrån som barn, sedan i mellanstadiet så började jag djupdyka i alla möjliga genrer och blev förälskad i allt möjligt. När jag började i hög-stadiet med inriktning musik, hittade jag en kärlek till trummor, nå-got som pågick in i gymnasiet. Passande för någon som inte kan sitta still! Också i högstadiet började jag våga sjunga mera, då jag hade en otrolig musiklärare som peppade och pushade mig åt rätt riktning. I gymnasiet valde jag sång som mitt huvud-instrument, men led av en jäkla scen-skräck, vilket stoppade mycket för mig. Jag har aldrig haft svårt för att hålla låda på nått sätt och jag älskar att synas och höras..
Men när det kom till sång blev det plötsligt för intimt.
Var det alltid självklart för dig att öppna upp dig på detta sättet. Även om du är van med att få mikrofoner och kameror riktade mot dig, rep-resenterar man sig själv på ett helt annat sätt som artist. Hur kom det sig att faktiskt ta detta steget, till att uttrycka dig själv som en artist?
– Det var definitivt inte en självklarhet att tuta och köra när det kom till musiken. Jag tackade faktiskt nej i cirka ett år till möte med mitt bolag. Jag var rädd för vad folk skulle tycka och tänka. Med nya erf-arenheter och väldigt många fler ögon på mig så kände jag mig inte bekväm i att testa om det var något som skulle funka för mig. Till sl-ut valde jag att gå emot den rädslan i mig, för jag kände i hela kropp-en hur mycket jag ville prova, och jag har inte ångrat mig en sekund!
Finns absolut dagar då jag fortfarande fastnar i "undrar vad de tänk-er" men sedan inser jag att det är deras tankar och inte mina. Jag gör detta för att jag mår bra av det. Jag brinner för det och jag älskar det.
Du har alltid varit en person som säger vad du tänker och vad du tycker ... lever det vidare i musiken, eller kan du till viss del känna dig mån om att inte dela med dig av för mycket. Inte minst efter din erfarenhet med reality och hur, bottenlöst, nyfikna personer som tittar på det kan vara?
– Jag kommer alltid stå på mig och jag kommer vara så frispråkig jag känner mig bekväm med, forever and ever. Var gränsen går i det, tr-or jag att jag känner just vid sådana tillfällen. Men det är svårt att sä-ga riktigt var den linjen går dock men är noga med att stoppa när jag tycker att nåt inte känns rätt. Tror det absolut har med respekt, bal-ans å självmedvetenhet att göra... det är viktigt att lyssna på sig själv.
Vad betyder det att folk ju lyssnar?
– Det betyder så otroligt mycket, jag blir tårögd och varm i hela hjär-tat när jag får höra att någon lyssnat på min musik. Snälla rara det är det finaste jag kan föreställa mig?
Det får inte ta slut, vi får ju våra kickar från dina låtar nu. Vad mer kan vi hoppas på från dig i år. Så här långt har det väl nästintill blivit en låt om året. Kommer vi att behöva vänta lika länge på att få en ny låt igen?
– Det här året har jag mycket fokus på att få ut mer till er. Nu får det vara slut på långdraget väntande!
INTERVJU DE DANIEL JOHN