JACQUELINE GODBOUT

Intervjuad i samband av filmen 'The Uncanny Valley' [Rather Unimpressive Films]

Bildrättigheter, Press.

Minnen ger färger åt våra liv och gör oss till de vi är, vad är kanske ditt första eller viktigaste minne av att dras till ett liv som skådespelerska?

– Jag har ett väldigt levande minne av att gå och se på musikalen 'He-llo Dolly!' på Stratford Festival när jag var tio år gammal, och jag mi-nns att jag kände mig så djupt rörd, och jag visste om att jag hade hi-ttat vad jag ville göra med resten av mitt liv. Det var något så magiskt i att se de människorna skapa en levande ny värld mitt framför mina ögon. En som kändes mer levande än den värld jag levde i. Det känd-es som det närmsta magi jag någonsin kommit att uppleva, och efter det började jag själv att ge mig in i små lokala teater föreställningar i min hemstad tills det att jag flyttade till stan för att gå på teaterskola.

Och börja min karriär...

Och här är vi!

Sen dess att du började med skådespeleriet har du även expanderat till filmskapande i stort. Du skriver, producerar, och regisserar. Har du all-tid tänkt som så eller vad har fått dig att ta mer plats bakom kameran?

– Upptäckten av mig själv som manusförfattare, regissör och produ-cent kom lite senare. Som en ung skådespelerska, inte långt efter att ha gått ur teaterskolan hade jag en ganska hemsk upplevelse med en filmskapare i denna industrin. Jag bestämde mig då för att jag sanno -likt bara skulle kunna göra det själv och göra det bättre än dem och nu tycker jag att det är så spännande att skriva mina egna karaktärer och bygga berättelser tillsammans med andra underbara kreativa & också skapa en atmosfär av glädjefylld kreativitet. Och det viktigaste av allt säkerhet och respekt på mina inspelningar. Jag finner idag att skriva & producera är det mest givande och upprymmande att göra.

Är exalterad & ser fram till att fortsätta att växa som en filmskapare!

'The Uncanny Valley' är just en sån här film. En film som du skrivit, pro-ducerat och också gör en huvudroll i. Desperat efter ledtrådar i ett fall kring en försvunnen person försöker en kriminalare få svar av sitt enda vittne, en bot som håller på att få sitt minne raderat, han har endast en kort tid på sig att ta reda på vad den artificiella intelligensen vet om fa-llet. Vad kom den här premissen ut ur ursprungligen. Vart började idén?

– Idén till 'The Uncanny Valley' kom från några olika håll. Som skåde-spelerska var jag väldigt uppspelt över idén om att en karaktär skulle börja utan minne för att sedan återfå djupa, känslomässiga minnen i realtid framför kameran, så jag tyckte om att skriva runtomkring det och sedan visste jag om att min underbara filmskapar-vän Julia Ben-ey var intresserad av att utforska sci-fi-genren, och mer specifikt a.i i film. Så vi gick ut och tog en kaffe och började prata om olika idéer.

Och det blommade ut därifrån.

"Uncanny Valley" är en term som jag tror ursprungligen kom ur tv-spel. När karaktärerna började se väldigt verklighetstrogna ut men andra be-gränsningar fick de att kännas "off" vilket gjorde att de blev obehagliga för det mänskliga sinnet. Din prestation i rollen som ANDI-7291 är gen-omtänkt på det sättet. Både i sättet hon ser inåt när hon tänker, så väl som hur hon externt härmar och anpassar sig till de manér och situatio-ner hon har framför sig. Hur lyckades du med att hitta så små detaljer?

– Tack du! Jag hade en väldigt speciell tid med att skapa den här kar-aktären. Det första jag ville göra var att fylla henne med vackra, kärl-eksfulla, helhjärtade och levande minnen. Så att de är där. Sedan pr-atade jag med regissören Julia om att gömma dessa minnena i en lit-en bur någonstans i ANDIs kropp. Därefter lekte vi bara med tanken om att inte veta att buren finns där och till att ANDI sakta upptäcker den och känslorna i buren blir så starka att den bryts upp och tar öv-er hela hennes kropp, allt svämmade ut därifrån, det var vår process.

Mer eller mindre, för att hitta ANDI.

Vissa av detaljerna, som hennes minne av ett piano i sol-ljuset, kan må-hända dras till ditt eget jag då det väl är en plats som jag tror att du är ganska förtjust i själv, föreställde du dig själv i processen av att skriva?

– Ja, vi skrev rollen för mig att spela den & jag förmodar att det finns vissa likheter då jag också spelar piano och jag har fina barndomsmi-nnen av av att leka själv ute i skogen. Eftersom jag skrev 'The Uncan-ny Valley' tillsammans med regissören Julia så byggde vi från grund-en ANDI ihop. Vi båda förstår henne djupt, och därför var processen att spela henne, att samarbeta fram till och under inspelningen, flyt-ande och naturlig. Vi hade en underbar tid med att skapa henne tills-ammans och vi älskar båda karaktären väldigt mycket. Som en man-usförfattare och skådespelerska älskar jag att kunna samarbeta med en regissör som jag litar på för att skapa berättelsen och karaktären.

Tillsammans.

Du har skådespelat i många olika utrymmen må det ha varit film, tv se-rier, pjäser, till och med i musikaler, och det i olika slags genrer. Skul-le du, bakom kameran, betrakta dig själv som en genre-filmskapare el-ler har du, som i skådespeleriet, ett intresse för en mängd olika saker?

– Som filmskapare lutar jag typiskt mer åt det lite mörkare komedi-hållet faktiskt! 'The Uncanny Valley' är det enda i sci-fi-genren som jag har skrivit hittills. Så i termer av genre gillar jag att hålla mig öp-pen för det som intresserar mig. Vem jag samarbetar med influerar också det. Just nu håller jag på att skriva mitt första drama. Men jag känner att mörk komedi är dit mina instinkter ofta brukar leda mig. Skräck är något jag alltid har velat skriva men det verkar som att då jag börjar något mörkt så blir det komiskt, och så slutar det med än-nu en mörk komedi! Så håll utkik efter det. Jag är öppen och exalter-ad över att kunna upptäcka mig själv mer och mer, som filmskapare.

Som tiden går.

De pianospelande fingrarna i slutet av 'The Uncanny Valley' kan antyda att hon fortfarande minns, även efter att minnesrensningen är färdigs-tälld. Finns det några planer på att fortsätta utveckla den här världen?

– Ja, vi har diskuterat att göra det här till en serie och vi har två säs-onger kartlagda. Men just nu jobbar jag aktivt med att utveckla min mörka komedi-pjäs till en serie. Letar bara efter rätt producerande team för det just nu. Jag har dessutom även flera andra manuskript i olika stadier av utveckling vilket jag letar efter de rätta teamen för.

Du är faktiskt just nu i produktion av din tredje film som manusförfat-tare och producent. Vad kan du säga om den. Blir det också nästa film vi får se dig i eller har du du fler saker som kommer att släppas snart?

– Ja! Min tredje film som manusförfattare, producent och skådespel-are håller precis nu på att avsluta efterproduktion och kommer förh-oppningsvis att starta sin festivalrunda under sommaren. Det här är en mörk komedi som heter 'First Grade Headache', och jag är väldigt stolt över den här filmen. Det är en ganska så rolig och galen åk-tur!

Framför kameran så har jag även slutfört en huvudroll i en film som för närvarande är i efterproduktion. Den heter 'Not All Who Wander' och är gjord av Dystopian Films. Och jag är också rätt exalterad över den! Och nyligen har jag startat ett eget produktions-bolag med min partner Anant Singh och där vi är i förproduktion för min nästa film.

INTERVJU DE DANIEL JOHN