Intervjuad i samband av IRYS-låten 'Waiting Syndrome' [Independent]
Bildrättigheter, Press.
Även om du snabbt tronsattes som en dark-pop artist känner jag att det funnits en del ljus i den. Även när du skrivit om mörkare ämnen än i den här, har du haft ett "ljusare" sound än vad vi nu hör i 'Waiting Syndrome' där det melankoliska elementet ju faktiskt går upp till ovanför ytnivån?
– Det är en väldigt bra observation! Det är sant... jag skriver mest om mörkare ämnen, men när jag gjort klart en låt låter de ofta ljusare än jag har tänkt mig. Jag antar att mitt undermedvetna bara vill göra nåt badass och vägrar vältra sig i sorg, eller självömkan. Den här låten är det lite annorlunda med då den låter mer dyster och du måste lyssna noga för att förstå innebörden. Lustigt nog, har jag ett DM jag fick att tacka för låten... för ett tag sedan hade jag en del skrivkramp, och jag pratade med någon på Instagram om det. Han sa... "Varför skriver du inte om din skrivkramp, när det är över?" Och det var uppenbarligen det jag behövde höra för jag skrev 'Waiting Syndrome' strax efter det.
Ärligt så är min egen hjärna min egen största cheerleader och ibland min största fiende. Jag har de här faserna där jag står i vägen för mig själv. Detta är även vad 'Waiting Syndrome' handlar om... ett tillstånd av ångest orsakat av en strid mellan de två polära rösterna i huvudet!
Vad gör du när du jobbar på nåt och inte kan komma förbi en viss punkt vare sig det då handlar om att få skapat nått, eller till och med att sluta att skapa för att faktiskt komma till punkten där du avslutar en låt. För jag kan tänka mig att en kan bemästra en låt ett oändligt antal gånger?
– Omg, detta är så sant! Jag gissar på att många artister kämpar med det... för man kan alltid förbättra eller ändra nånting. Få mig inte att börja prata om snaresounds haha! I min mening är distans det bästa botemedlet. När jag fastnat eller börjar forcera saker för mycket, går jag ut och tar bara bort mina tankar från min musik. Efter att jag har fått lite distans vet jag för det mesta vad jag ska göra. Man måste nog även definiera vad "färdig" betyder för en själv. För mig, är en låt klar när jag kan lyssna utan att lägga märke till något och bara tycker om den. Och sist, det hjälper även att acceptera en låt för vad den är. Jag har till exempel precis skrivit en ballad... fast jag verkligen inte gillar ballader. Men det är vad jag skrev... en ballad! Och nästa låt efter den kan bli nåt annat igen. Och ingen låt representerar hela ens artisteri.
De är bara bitar av ett större pussel!
Hur mår du på releasedan. Är du bara exalterad för att äntligen släppa?
– Jag är mestadels lättad och även lite exalterad! Har en liten release dags-ritual där jag dricker champagne och tillåter mig själv att chilla lite. Jag firar releasen men går också vidare efter ett par dagar. Låten tillhör vid det laget till lyssnarna och den är då inte min egen längre.
Den har då gått över till en annan fas!
Hur översätts allt detta till gamla låtar. Har du helt gått vidare efter att du släppt en låt eller kan du fortfarande höra en låt och även fast ingen annan skulle tänka på det, önska att du kunde gå tillbaka och göra om?
– Jag har definitivt den här impulsen... och speciellt med mina första releaser! Jag lyssnar sällan på mina äldre låtar men när jag gör det så tänker jag, "Detta är en cool låt men omg, hur kunde jag inte höra en så hård hi-hat?" När jag startade mitt projekt under 2021, så hade jag bara producerat i omkring två och ett halvt år men jag kan acceptera mina äldre låtar som en naturlig del av den här resan! Och det är väl även rätt spännande att själv se ens utveckling som artist över en tid.
Efter att ha gjort musik sen du var liten, du sjöng i körer, spelade gitarr och organiserade små shower ihop med din syster, hade du haft din helt egen personliga relation till musiken långt före du sedan släppte in alla oss andra till att lyssna och bli del av. Hur var den övergången kreativt?
– Som liten, vart musik främst en kul del av mitt liv! Jag älskade bara att sjunga, dansa och klä upp mig. Åh... och de showerna jag och min syster organiserade tog alla plats i vårt rum och vi tvingade både vår familj och våra vänner att titta på, haha! Men, jag lärde mig också att spela instrument och jag tog sånglektioner och då jag började skriva låtar blev musik mera ett sätt att bearbeta mina livserfarenheter. Jag gjorde låtar med min akustiska gitarr. Det kändes väldigt personligt.
Lite som att skriva dagbok.
Med mitt artistprojekt övergick saker igen till en annan fas. Efter att ha haft dåliga erfarenheter av att arbeta med producenter bestämde jag mig för att producera själv. Så, det första steget, innan jag skapat nån mer musik, blev att sätta mig ner på min rumpa och lära mig att producera. Det var svårt, då jag är otålig, mitt huvud är fullt utav låt-idéer dygnet runt. Och det tog lite tid innan min produktion lät bra.
I slutändan förändrade det kunnandet också vilken typ av musik jag gör. Och det känns på nått sätt mindre personligt nu, för jag skriver inte bara utan spelar också in, producerar, mixar och mastrar mina låtar... så när jag väl har lagt hela mitt hjärta i att skriva en låt, frigör jag mig själv känslomässigt ifrån den. För jag tror att för att skapa ett bra resultat behövs det starka känslor men också ett rationellt sinne!
Innan, var musiken främst ett känslomässigt utlopp för mig, men nu handlar den också om att förfina mina färdigheter. Men vad som inte är förändrat är att jag utan kompromiss skapar det jag vill, och gillar.
Oberoende av vad andra tycker!
Du må skriva, spela in och producera all av din musik i ditt eget sovrum men uppenbarligen och utan någon som helst tvekan så kommer du inte stanna kvar där länge till. Hoppas du att kunna stå mera på scen snart?
– Ja, ja, ja! Jag hade på nått vänster kommit på den här regeln för mig själv, "Jag vill ha tio låtar ute innan jag ställer mig på scenen!" Jag höll fast vid det av någon anledning. Och spelade bara live en gång under 2022. Nu ska jag släppa min tionde singel så 2023 kommer att bli året då jag äntligen uppträder, och även börjar göra collabs! Jag älskar att vara i min kreativa bubbla... men jag känner mig just nu redo för nya intryck och att expandera mer. För att se vart det kreativt kan ta mig.
Om du släpper din tionde singel snart, blir vårt väntesyndrom rätt kort?
– Min nästa singel släpps i början av Februari. Åh, och det är den där balladen jag pratade om! Alltid busy.
INTERVJU DE DANIEL JOHN