Intervjuad i samband av filmen 'Halloween Ends' [Universal Pictures]

Bildrättigheter, Press.
I 'Halloween Ends' kommer en långvarig historia till sitt slut, i denna här sista delen, även fast Michael Myers ju aldrig verkar ligga nere särskilt länge så verkar det som om tiden har kommit för Haddonfield att börja läka. Hur var det att kliva in där, och i en sådan ikonisk film-franchise?
– Det är en väldigt unik erfarenhet att få vara en del av en sådan här ikonisk franchise... av flera skäl. David Gordon Green hade verkligen kurerat en så underbar ensemble av skådespelare och en besättning av människor som jobbat tillsammans sedan 'Halloween' filmen 2018, och några av de till och med innan dess. Det kändes väldigt speciellt att välkomnas in i den gruppen av kreativa som visste exakt vad dem gjorde, var väldigt passionerade i sitt jobb, och skapade en rolig och kärleksfull miljö varje dag på inspelningen. Det gör hela skillnaden i världen när man har en bra besättning, inte bara för hur proffsiga de är utan även för deras personlighet. Det har nu varit en helt ny upp-levelse att välkomnas av fansen av filmerna. Med fyrtiofyra år under sitt bälte är det många människor som har väntat på den sista filmen och blivit väldigt engagerade i vår produktion på bästa sättet. Jag har bara mötts med intresse och glädje från fansen vilket varit så trevligt att få se. Det har varit en mycket större reaktion på mig, och min roll än jag förväntade mig, helt enkelt för att jag jobbat med många andra filmer innan utan den uppmärksamheten jag har fått för 'Halloween'.
Jag har egentligen inte haft någon tidigare relation till de föregående filmerna. Men jag är bara glad att jag har fått chansen, att jobba ihop med David Gordon Green, Jamie Lee Curtis och Jason på Blumhouse.
Och så många andra briljanta människor.
Såvitt jag förstår gick du, i stort sett, direkt från uppsättningen av 'The Girl from Plainville' till 'Halloween Ends'. Hur var första inspelningsdan?
– Jag hade hoppat in i 'Halloween Ends' kanske ungefär två veckor in på inspelningen... helt enkelt för att jag inte behövdes innan det. Det var då de filmade öppningssekvensen där Corey barnvaktar. Jag kom in samtidigt som Jamie, Andi Matichak, och Kyle Richards gjorde det. Och min första dag på inspelningen fick en spännande start med en hel del dans och musik då vi filmade halloweenfest-scenerna, vilket var ett bra sätt för oss att komma in och bli bekväma väldigt snabbt...
Jag var också Andis stand-in, under de hela två och en halv månader hon filmade... så det finns faktiskt några olika scener som jag hoppat in i för att hjälpa besättningen "fylla ut" som en extra person i scener om det behövdes. Jag var exalterad när det löste sig för mig att få en riktig roll i filmen efter det... särskilt när jag redan hade arbetat med alla där länge. Är väldigt tacksam att de gav den möjligheten till mig.
Det var verkligen inte så länge sen som ni slutade filma den här filmen?
– Detta är en intressant upplevelse, på grund av hur snabbt den kom ut efter att den filmats. Det var till och med så sent som i Juni som vi gjorde re-shoots, så det känns inte alls länge sen. När jag såg filmen fanns det så många scener där jag fortfarande kunde minnas Davids exakta anvisningar, som han gav till skådespelarna för regi under de specifika tagningar som använts i final cut. Jag kunde också höra vår filmfotograf, Michael Simmonds, i mitt huvud och hur han pratar om hans justeringar på belysning eller kamera-rörelser, och hur briljant slutprodukten skulle se ut. Och jag blåstes verkligen av stolen när jag såg filmen på den stora duken. Efter att bara ha sett bilderna på våra små bildskärmar så länge var det verkligen som att se ett konst-verk.
Det var också en sådan gåva för mig som en skådespelare att se detta så snart efter inspelningen och ha det så färskt i minnet. Det hjälper mig att se vad för slags tagningar de gillade, ögonblicken som klickat och vad för regi som fick det att fungera bättre, än i andra tagningar som de inte använde men fortfarande är färska i mitt minne de med.
Var 'Halloween Ends' den senaste filminspelningsplatsen som du var på?
– Den allra senaste inspelnings-platsen som jag varit på är 'Fear the Walking Dead', som har varit vansinnigt spännande! Det har varit ett bra sätt att hoppa in i mycket mer action, och en stor utmaning att ta an för tillfället både fysiskt så väl som känslomässigt i många scener.
Läser man sig igenom de speciella färdigheterna på din resumé, tänker man att Michael Myers skulle vara en lätt match för dig... men jag antar att din karaktär i filmen är bättre på att älska än att slåss. Även fast vi inte kommer se av hon igen, skulle du vara intresserad av mera skräck?
– Jag har definitivt gillat att göra skräck mer än jag kanske trodde att jag skulle göra det. Jag håller ett öppet sinne och jag vill alltid vara så öppen jag kan för allt så det är kul att kliva in i olika slags genrer och kreativa riktningar. Jag har också filmat 'The Menu', som kommer ut senare i år, och det var en annan slags skräckfilm, som jag är väldigt glad över att ha fått se det inre maskineriet av och att få gå in i mera psykologiska aspekter utav skräckvärlden var en gåva som en skåde-spelare och jag började lite tänka som en regissör med. Så klart... att jobba med mästarna på Blumhouse är en helt annan nivå av rädslor, och våldsamheter, men det är ju absolut fascinerande att se hur alla bitar möts, och hur passionerade dessa personer är över vad de gör.
Hur passionerade de är, över sina väldigt unika och spännande jobb.
Som du rör dig emot nya ting vilka slags roller skulle du älska att göra?
– Jag har alltid älskat action- och äventyrsfilmer, och jag skulle älska att få prova min hand i några stora produktioner i de genrerna... jag har alltid älskat hur stora, men ändå detaljerade, världarna i 'Hunger Games', 'Harry Potter'... eller till och med 'Pirates of the Carribean' är ... och hur det skulle kännas att leva sig in på en sån uppsättning som får det att kännas så verkligt som de gör. Eller tvärtom gå i den mot-satta riktningen och gå in i mocap-baserat skådespeleri, som det är i James Camerons 'Avatar' och skapa all omgivningen i sitt eget huvud, men ändå vara helt engagerad i det utrymmet med sin scen-partner. Jag är även förälskad i takten ett manus har och intimt skrivna saker, som mindre dramer och verklighetsbaserade berättelser. Tycker det är intressant hur det ibland kan vara en större utmaning att spela en karaktär som liknar någon i vår verkliga värld, men det är en så djup och intressant utmaning att möta och hitta de bästa sätten att dra in mänsklighet i vilken karaktär man än spelar. Så jag är verkligen redo för allt, så länge det är någonting som har en bra historia att berätta.
'Halloween' var ju en filmroll som förändrade Jamie Lee Curtis liv då hon blev vår allra första "Scream Queen", för nu 44 år sen. Det hade en djup inverkan på hennes liv som en skådespelare, du har förstås delat scener med så många erkända skådespelare. Oavsett om du ser dom jobba, får prata med de, agerar med dom, så måste det vara en mästarklass i sig?
– Det här är nästan helt och hållet anledningen till att jag har försökt vara stand-in för skådespelare, och jag har lärt mig så mycket av det. Det bästa rådet som jag skulle ge till alla som ger sig in i film, oavsett i vilken avdelning, skulle vara att bli stand-in... jag har kunnat arbeta med, lära mig av, och få kontakt med så många andra än bara skåde-spelare jag delar scen med. Kamera-team har så mycket kunskap att förmedla till mig och jag kan använda mig av det i mitt skådespeleri. Jag har haft underbara konversationer med regissörer och filmfoto-grafer och till och med hjälp dem med idéer ibland om det verkligen verkat som vi fastnat i nånting, jag hjälpte Jamie och David skriva om scenen när hon ger Allyson sina föräldrars vigelringar och hjälpte till att göra det till ett mera intimt ögonblick än hur det först var skrivet.
Så klart gav Jamie mig råd, och till med småbitar av information som verkligen går en lång väg men ofta av tiden är det bara ett helt enkelt se dem leda med exempel. Personer som Anya Taylor-Joy och Ralph Fiennes var absolut briljanta, bara att få vara i samma rum som dem och se hur de reagerar på eller manipulerar miljön deras karaktärer försätts i. Jag lärde mig verkligen mycket, förmodligen mycket mera än de ens trodde att de lärde mig, från Anya och Jamie och så många andra som jag arbetat med, speciellt om jag har får bra feedback och uppmuntrande ord från viktiga personer i branschen... eftersom det verkligen betyder mycket att få höra, när det kommer från dom som har sett så många fantastiska rollprestationer under deras karriärer.
På tal om läskiga ting. Vad är dina känslor för auditions och self-tapes?
– Jag gillar faktiskt verkligen auditions. Jag tror aldrig jag har känt av nån större scenskräck under nåt tillfälle av mitt liv... faktiskt spelade jag in en self-tape provspelning igår kväll och jag tänkte att jag hellre skulle föredra att gå in och göra en provspelning ansikte mot ansikte istället. Jag tror det är till stor hjälp när en har en scenpartner och få kontakt med någon. Även om jag är otroligt tacksam för mina vänner som är på facetime med mig för att hjälpa mig provspela, det hjälper att ha någon där alls och inte bara välja ut nåt att titta på köksväggen ... men jag tänker alltid så alla utmaningar jag ställs inför hjälper mig bara i längden... de kommer göra det lättare för mig längre fram. Jag har också getts några grymma råd av Peter Grosz, medan vi filmade 'The Menu', och han sa åt mig att bara behandla allt detta som om jag redan fått rollen i mitt sätt att närma mig karaktären på en audition. Jag gillar att komma in med mina egna idéer om karaktären och inte bara försöka behaga regissörerna. Jag försöker komma med nått nytt och eget som ibland är min första reaktion till vad som skrivits. Men, så klart, måste jag vara redo om de skulle vilja se några förändringar, det kan inte redan vara hugget i sten... men det skulle det inte heller vart om jag redan fått rollen och om vi samarbetade på inspelningen.
Det är vad Peter verkligen menade med vad han sa. Med att man ska komma in och vara redo att gå in i rollen, men också att vara redo att ta det till en annan, nästa, nivå. Precis som medan kamerorna rullar.
Då du växte upp var du först inställd på att vara en hästridande musiker som tog ett och annat foto mellan spelningar med bandmedlemmar. Det var inte förrän gymnasiet som du kom i kontakt med skådespeleri. Man skulle kunna tro att du skulle ha varit ganska inne på att fortsätta fin-slipa alla de andra kreativa ambitioner du hade närt under dina tidigare fjorton år eller så. Vad var det som ändå fick dig att falla för skådespel?
– Jag har alltid skådespelat. Jag gjorde bara andra saker för att ta mig dit. Jag tror verkligen på att detta alltid har funnits med mig i allt jag gör... jag insåg bara inte att jag skulle kalla det för skådespeleri. Film har alltid varit så fascinerande för mig på det sättet de transporterar en publik till någon annans liv och får det att kännas, helt och hållet, verkligt. Jag har alltid gillat att göra små sketcher och att låtsas med mina vänner och jag växte verkligen aldrig ur det. Skådespel slog till på riktigt för mig när jag insåg att film kunde vara en riktig karriärs-väg för mig, även fast jag inte tidigare insett att det var det jag ville...
Även då, trodde jag kanske i början att jag skulle gå in i film mer som scenograf eller en hästryttare och göra stunts... vilket jag fortfarande har drömmar om att göra men när jag försökte mig på att skådespela var det verkligen ett glödlampsögonblick av att inse att det är "så här" min hjärna har varit kopplad hela tiden. Allt, till och med att vara en musiker, att fotografera, eller redigera videos, adderar bara till mina färdigheter som en skådespelare på en inspelning. Det bara klickade och jag insåg att spela roller var vad jag alltid hade gjort i mitt huvud ... jag behövde bara koppla an det till ett skrivet stycke, improvisera med andra skådespelare, och addera delarna av produktion till det...
Vilken, eller vilka, filmer kommer du själv att titta på under Halloween?
– Jag kommer så klart att titta på 'Halloween Ends' igen... och kanske komma komma ikapp med de äldre filmerna i serien med, det känns riktigt speciellt att omfamna den här möjligheten i mitt liv och att ha kul med detta det här året! Men jag har faktiskt en tradition av att se om 'Harry Potter' filmerna. Jag börjar den 31:e Oktober och tittar sen på hela filmerna i ordning varje vecka fram till jul, jag känner att alla de filmerna har en speciell plats på den här tiden av året med alla de här högtiderna och helgerna. Det var även overkligt att få jobba med Ralph Fiennes när jag i princip vuxit upp med att se han vara en sån fantastisk skurk... fantastiska karaktärer väcks till liv där. Blev också väldigt ledsen att höra att Robbie Coltrane precis hade gått bort, så i år kommer jag att titta på de filmerna för att hedra honom... jag tror inte jag skulle ha denna inspiration eller den kreativitet som jag har som en skådespelare om det inte vore för den eskapism, verklighets-flykten, som just de filmerna har gett mig. Så jag tackar dem för det.
INTERVJU DE DANIEL JOHN