Intervjuad i samband av filmen 'Blood' [Vertical Entertainment]
Bildrättigheter, Press.
Du hade faktiskt aldrig planerat att stå här som skådespelerska i dag?
– Det stämmer, jag hade aldrig planerat att bli skådespelerska... jag studerade mikrobiologi på universitetet och hade blivit antagen för att doktorera när jag bestämde mig för att bli till en skådespelerska! Att uppträda har alltid funnits i mitt blod och jag dansade dessutom professionellt under några år, det var faktiskt så jag introducerades till tv- och filmvärlden. När jag var dansare i ett tv-program som då hette 'Derek Millers Guilt Free Zone'. Men jag var mycket riktigt för- djupad och nedsänkt i vetenskapens och akademiens värld, före det.
Det var en så slumpartad lyckträff! Jag var uppe sent en natt, år 2016, när jag såg ett Facebook-inlägg där de letade efter en foto-dubbel till skådespelerskan Taylor Hickson. Jag skickade in några bilder, och de frågade om jag kunde komma till film-inspelningen redan nästa dag.
Och jag gick dit, och jag insåg att jag ville vara där i resten av mitt liv.
Hur gick du vidare efter det?
– Vid den tidpunkten skickade jag ut mitt cheerleadingfoto direkt till de castingregissörer jag hade e-post adressen till och frågade rakt ut om de hade något för stand-in eller annat bakgrundsarbete. Vilket ju absolut inte är hur det fungerar, och de svarade heller aldrig. Ett par månader senare fick jag min första provspelning någonsin, för rollen som Claire White i 'I Still See You'. Mailet låg faktiskt i min skräppost. Men, nånting, hade fått mig att vilja kolla där just den där kvällen, jag gick på provspelningen. Fick komma tillbaka. Och bokade den rollen.
Och såg aldrig tillbaks igen!
För att vara en som till viss del "Fallit in i det" har du fått en fin resumé, vilket så klart talar för nått. Ifrån att jobba med allt ifrån Janice Cooper till Sean Penn, för att inte tala om alla de i 'Blood'. Då har man nånting?
– Tack så mycket! Det är väldigt snällt av dig att säga det... för inifrån känns det inte alltid på det sättet. För varje bokning finns det hundra "nej". Jag skulle definitivt säga att jobbet på 'I Still See You' var en mil-stolpe, inte bara för att det var min första provspelning och roll, utan för att det var ett bevis för mig själv att jag kunde göra något kreativt som gjorde mig glad och faktiskt göra en karriär av det men därefter gick det ett och ett halvt år sedan jag sist hade jobbat och tills det att jag bokade just den här rollen, och jag var säker på att jag inte skulle jobba igen... nästa milstolpe blev först med det här projektet, 'Blood'.
Det är bara så industrin är... men jag hade flyttat ifrån min familj och alla mina vänner och jag hade hoppat av skolan. Och jag var såå rädd att jag hade gjort ett misstag. Denna rollen var en sån livlina och åter igen ett bevis på att jag var bra nog. För att vara ärlig så har varje roll som jag gjort varit en slags milstolpe. 'First Person Shooter' blev min första huvudroll, 'Safehaven' var min första serie, 'Hillsdale Adoption Scam' var min första nätverksroll, som ledde till min första pressdag.
Hur närmade du dig att spela Shelly i 'Blood'. Hur gick du in i karaktär?
– Jag finner att mitt bästa arbete kommer när jag verkligen fokuserar på relationerna emellan karaktärerna. När jag sminkade mig för min provspelning pratade jag samtidigt med en kompis som läste manus tillsammans med mig. Vi pratade om Shellys förhållande till Patrick, till barnen. Om när Patrick och Shellys romans började och hur den började, var det började, konversationen kring Shellys graviditet och om Macy, Shellys skuld och hennes motstridiga känslor mot Jess och omständigheterna, och så vidare. Jag såg till att jag var väldigt tydlig och specifik... det fanns inga tvivel i mitt sinne om hur Shelly kände för de personer som befinner sig i relationerna runtomkring henne.
Att ta mitt första andetag som Shelly var så surrealistiskt men också så euforiskt, ärligt talat. Att vara på en inspelning igen efter att ju ha tvivlat på att jag skulle få vara det igen, och att få arbeta med sådana kraftpaket som Skeet och Michelle Monaghan var en sån välsignelse.
Och att få spela en sån komplex karaktär gjorde mig väldigt euforisk.
Någon speciell scen eller ett ögonblick som du kan minnas tillbaka till?
– Ja! Min allra, allra sista dag på inspelningen hade vi en scen där jag inte skulle ha några fler repliker. Det vart Skeet Ulrich som skulle stå och prata med CFS-agenten och jag skulle bara finnas i bakgrunden. När vi gick upp för en trappa berättade regissören Brad Anderson att dem precis har skrivit om den scenen och att jag nu hade massa med repliker, och även att han ville att jag skulle improvisera. Jag hade vid det laget aldrig improviserat och jag var livrädd. Det var definitivt en lärorik upplevelse. Är glad att kunna rapportera att jag i dag studerat improvisation på the Groundlings men fortfarande har jobb att göra!
Även i en värld av skådespel är inte alla känslor och tankar du upplever som skådespelare på låtsas. Som du själv sa, för varje ja som du får har du fått uppleva hundra stycken nej. Vad är den största lärdomen du fått i och med att du har fått uppleva så väldans många upp och nedgångar?
– Den största lärdomen jag har fått lära mig är att hålla huvudet lågt, och bara fortsätta att jobba. Det är så lätt och skadligt att jämföra sig med andra. Jag tror också att man alltid ska försöka fortsätta lära sig. Hitta en kurs, eller en coach, som fungerar bäst för en. Alla lär sig på olika sätt så det kan ta några försök och misstag medan en hittar rätt ... det är precis lika viktigt att ta hand om sig själv också, man är inte bara en skådespelare. Hitta saker som gör dig glad och uppfyller dig.
Saker att göra vid sidan av ens skådespeleri.
Med en framtid så ljus, vad för slags roller är det som du själv vill göra?
– Igen... det är så snällt av dig att säga det! Jag uppskattar det så. Jag skulle älska att göra något postapokalyptiskt, som 'Fear the Walking Dead' eller 'The Last of Us'. Eller ett perioddrama, eller en western... att bli rollsatt i '1923' skulle vara en dröm som gick i uppfyllelse. Jag leker med knivar med nunchucks för skojs skull, så jag skulle älska att bli rollsatt i en actionroll, vad som helst som är fysiskt krävande.
Jag hörde att du har gått runt och haft ont i dina höfter efter att ha fått bära runt en gravidmage för en roll. Det låter också "fysiskt krävande"?
– Ja, bebis-bulan i 'Hillsdale'-filmen var definitivt lite obekväm efter en tolv timmars dag... jag sympatiserar med alla mammorna där ute!
Vad väntar härnäst för dig. Vad kan vi se dig i?
– Härnäst för mig är releasen av 'Safeheaven' den här sommaren! Jag hade den absoluta äran att spela Nikki, som är den roligaste karaktär jag nånsin spelat. Är väldigt uppspelt över att alla ska få träffa henne.
INTERVJU DE DANIEL JOHN