top of page

CASEY DONNELLY

Intervjuad i samband av filmen 'Alice and the Vampire Queen' [Breaking Glass Pictures]


Bildrättigheter, Press.


I 'Alice and the Vampire Queen' får en före detta brottsling ett jobb-erb-judande hon inte kan tacka nej till, att bli kock för en vampyrdrottning.

Vad vart det med den här berättelsen som fick dig att säga bon appétit?

– För att vara ärlig handlade det mest om att jobba ihop med regiss-ören Dan Lantz igen, och med den väl sammanvävda casten. Jag har fått komma i kontakt med några av dessa skådespelarna och Dan ett par gånger nu, så när Dan ger mig ett samtal, tenderar jag att svara...


Den roliga berättelsen var bara en extra bonus.


Från perspektivet från andra sidan jorden är alla amerikansk filmer Ho-llywood, men du är så klart en skådespelare som är mer baserad på Ph-illy- och New York-sidan. Hur är scenen för skådespelare på östkusten?

– Det är helt klart en blandad påse. Medan det inte har de starka lju-sen av Hollywood har det sin egen charm. Jag växte upp i staden Phi-ladelphia där "att vilja bli skådespelare" definitivt var en tuff dröm att ha. Jag hade dock tur eftersom jag hade stödjande föräldrar som sk-ulle ge allt för att jag skulle få se mina drömmar bli till en verklighet.


Jag har jagat drömmen om att bli skådespelare i hela mitt liv och jag känner att min historia bara har börjat. Den kreativa scenen på öst-kusten är som sin västkustmotsvarighet på många sätt men en mås-te ha en starkare haka, enligt min mening, för att kunna konkurrera.


Här ute.


New York och Philadelphia har alltid haft ett tufft rykte, vi går hårt åt och pratar hårt, men vi skådespelar, sjunger och vi skapar hårt, med.


Som den här filmen skulle uttrycka det, "Either make the meal or be it".

Skådespeleri, oavsett var i världen, kommer med massor av toppar och dalar. Jag tror alla kan fascineras av se någon som Brad Pitt eller Geor-ge Clooney i knappt krediterade, namnlösa, roller tidigt i deras karriär, men det är så det ser ut för vem som helst. Oavsett hur mycket begåvn-ing där finns för att ta sig an större, namngivna, roller. Har du någons-in varit nära att "tappa huggtänderna" runtomkring allt med auditions?

– Man får ett ja för varje hundra nej... och det är om man har tur, att välja att gå vägen som en artist eller kreativ, kommer med sina inne-boende risker, att ta sig an slumpmässiga enstaka karaktärer komm-er med territoriet, men när du ser nu kända skådespelare i såna rol-ler från deras yngre år, se vem de jobbade med. De har vanligtvis en grym roll- och filmbesättning runt sig. De valde att ta de mindre rol-lerna eftersom det gav de en chans att arbeta med stora bransch-ta-langer. Jag kommer aldrig säga att en roll är för liten om den hjälper mig att lära mig och utveckla mitt hantverk. Missförstå mig inte, jag väntar fortfarande på att jag ska få visa alla vad jag kan göra men till dess kommer jag göra allt jag kan, för att växa som skådespelare och artist, så att när det telefonsamtalet kommer, så är jag mera än redo.


Så hur såg du på karaktären Dan i den här filmen. Vem var han för dig?

– Dan var en vanlig man som råkade hamna i en särskilt dålig situa-tion. En karaktär som Dan för med sig en känsla av verklighet till en film där alla av dess karaktärer är så fantastiskt stora. Dan, om än li-ten som karaktär, grundar oss och håller berättelsen inom räckhåll...


Skiljer sig din process för att komma in i en karaktär beroende på roll-en, som till exempel här, där saker och ting existerar i en förhöjd verkl-ighet, eller fungerar din skådespelare-process på samma sätt, oavsett?

– Somliga karaktärer är lättare än andra. Dan var en lätt karaktär att porträttera men fortfarande likaväl en karaktär. Jag satte mig fortfa-rande ned med ett skissblock och en anteckningsbok, för att ta reda på vem denna här mannen är och varför han var i den här situation-en, till att börja med. Om din karaktär inte känns trovärdig för dig...


Varför skulle en publik då bry sig?


Hur såg din väg in i skådespeleriet ut, hur länge är det du skådespelat?

– Jag började skådespela runt när jag var nio år gammal. Jag började på en liten skådespelar studio vid namn "Bravo Studios" i en liten st-adsdel i Philadelphia. Jag var där i några år innan de stängde ned si-na dörrar, jag har studerat mitt hantverk hela mitt liv oavsett om det har att varit genom att titta på och studera några av mina favorit-sk-ådespelare så som James Dean, Marlon Brando, Robert De Niro, Pa-ul Dano, Johnny Depp och Tom Hardy eller studera olika skådespel-ar-tekniker vid lokala teatrar i Philadelphia som The Lantern Theat-er och The Walnut Street Theater. Jag älskar film och jag älskar arbe-tet som går in i det. Min äldre bror och jag brukade vara vakna ända till fyra på natten på skolkvällar bara för att se vilken film vi än kun-de lägga händerna på. Skådespeleriet ligger i mitt blod och jag kom-mer att fortsätta att fortsätta med det så länge som jag kan göra det.


'Alice and the Vampire Queen' är en skräckfilm av det lite roligare slag-et, men du har gjort en del i den här genren, och spelat med med några sanna ikoner, som Bill Moseley och Kane Hodder från 'Fredagen den 13' och 'Texas Chainsaw Massacre' filmerna. Finns det någon speciell franc-hise som du om du är ett fan vill säga skulle älska att få kliva in i själv?

– För att vara ärlig, så är jag ett fan av alla genrer men jag har defini-tivt funnit mig involverad med skräckgenren mer än med andra, jag har alltid varit ett stort fan av skräckfilmer ända sedan jag växte upp ... 'Alien' av Ridley Scott är min favorit skräckfilm genom tiderna och är definitivt nummer ett bland de jag skulle älska att vara involverad i, den filmen omdefinierade skräckbranschen som en helhet. Jag har alltid varit ett fan av allhelgonahelg-helgen och är en höstkille i stort så jag antar att jag alltid har dragits mot den typen av film och roller.


Arbetade på en skräckfilm som heter 'Dirty Jersey' under 2021-2022 som hade premiär 2023. Det var ett passionsprojekt kommet ur kärl-ek som jag hade nöjet att få rollen som huvudrollsinnehavare i, tills-ammans med mina medskådespelare Amanda Fraass och Sean Bar-nes. Det var en hyllning till åttiotalets grymma skräckfilmer men en sammanflätad med ny utrustning som gjorde att det blev vackert ka-meraarbete. Vi släppte den gratis på Youtube förra allhelgonahelgen.


Jag har haft tur som jobbat bredvid kända skräck-ikoner, vilket defi-nitivt är något som jag är stolt över & jag är uppspelt över att visa al-la vad som kommer härnäst, snart kommer du se mitt namn överallt.


INTERVJU DE DANIEL JOHN

bottom of page